[Hẹlek], helekiter

Helek är en kortform i hebr. av Hilkia, som betyder ”min andel (del) är Jehova”. Helek nämns som nummer två av Gileads söner; sonsonsson till Manasse. Han blev stamfar till helekiternas släkt, som mönstrades vid slutet av israeliternas vandring i vildmarken och som fick en arvedel i Manasses område. (4Mo 26:3, 4, 29, 30; Jos 17:2)