Honung är en söt, tjockflytande vätska som främst bin tillverkar. Orden för honung i de hebreiska skrifterna är nọfeth (flytande honung el. honung från vaxkakor) och devạsh. Ordet devạsh används inte bara om bihonung utan också om tjockflytande saft eller sirap av frukter. (3Mo 2:11, not) I de kristna grekiska skrifterna används ordet mẹli, som tillsammans med adjektivet ạgrios, ”vild”, betecknar honung från vilda bin.

Vaxkakan. Vax- eller honungskakan vittnar om Skaparens enastående vishet, eftersom det är han som har skapat honungsbiet med instinkten att konstruera detta underverk. Den sexkantiga formen på vaxkakans celler är idealisk för förvaring  av största möjliga mängd honung med hjälp av minsta möjliga mängd bivax, det material som cellväggarna är gjorda av. När bina bygger en vaxkaka utsöndrar de bivax från vaxkörtlar på bakkroppens undersida. Vaxet avges som små vita fjäll, som bina med hjälp av benen för upp till käkarna och tuggar och därefter använder som byggnadsmaterial. Cellväggarna är bara en tredjedels millimeter tjocka men kan klara av en belastning på 30 gånger sin egen vikt.

Honungsbin bygger sina bon i trädstammar, klippskrevor eller andra hålrum. På Simsons tid byggde en bisvärm till och med bo i ett lejons döda kropp (uppenbarligen uttorkad av solen, så att förruttnelseprocessen upphört), och Simson åt av den honung som bina hade samlat där. (Dom 14:8, 9)

Honung. Bihonung framställs av nektar från blommor och frukter. När nektarn samlas in och lagras i vaxkakan tillförs vissa kemiska ämnen från biets kropp. Genom avdunstning minskas vattenhalten i nektarn, och de kemiska ämnena omvandlar den till honung. Honungens färg och smak varierar beroende på nektarns ursprung. Honung upptas lätt av kroppen och omvandlas snabbt till energi.

Den honung som omtalas i Bibeln avser i regel honung från vilda bin. Johannes döparen åt sådan vildhonung i vildmarken. (Mt 3:1, 4) Honung ger energi. När kung Sauls son Jonatan blev utmattad i kriget mot filistéerna åt han lite honung, och genast började ”hans ögon ... stråla”. (1Sa 14:25–30) Det här energirika födoämnet nämns bland det som Gud försåg sitt folk med i vildmarken. I detta trädfattiga område fick israeliterna honung att äta ”ur en brant klippa”, dvs. från vaxkakor som bina hade byggt i klipporna. (5Mo 32:13)

Bildspråk. Honung jämförs med ljuvliga ord och vishet, inte bara på grund av sin söta och goda smak utan också på grund av sina läkande egenskaper. Precis som honung är bra för den fysiska hälsan är ljuvliga ord bra för den andliga hälsan. I Ordspråksboken sägs det: ”Ljuvliga ord är en honungskaka, söta för själen och en läkedom för benen i kroppen.” (Ord 16:24; 24:13, 14)

Honungens söta smak och njutningen av att äta honung används bildligt i hela Bibeln, till exempel i Hesekiel 3:2, 3 och Uppenbarelseboken 10:9. Med ”flytande honung” eller ”honung från vaxkakor” menas färsk honung direkt från vaxkakan, och den anses vara sötare och mer välsmakande och närande än honung som har stått en tid. För att beskriva hur goda och behagliga den shulemitiska flickans ord var liknade hennes älskade herde dem vid sådan honung och sade: ”Av honung från vaxkakor dryper dina läppar.” (HV 4:11) Jehovas domar är så goda, välgörande och styrkande att de är ”sötare än honung, än vaxkakornas flytande honung”. (Ps 19:9, 10) Hans uttalanden är lenare för gommen än honung för munnen. (Ps 119:103)

Även om honung är gott kan man få kväljningar om man äter för mycket (Ord 25:16), och att äta för mycket honung jämförs med att söka sin egen ära (Ord 25:27).

I Ordspråksboken, kapitel 5, används den flytande honungens sötma som en bild av den frestelse till sexuell omoral som en ”främmande kvinna” kan utsätta en man för med hjälp av charm och hala ord. Denna skildring utgör en varning för de kristna i dag. ”Den främmande kvinnans läppar dryper av flytande honung, och hennes gom är halare än olja. Men efterverkan av henne är bitter som malört; den är skarp som ett tveeggat svärd. Hennes fötter stiger ner till döden”, säger den vise mannen. Hennes hala, honungslena ord och handlingar leder mannen direkt till den omoraliska handlingen, så att han ”plötsligt går ... efter henne, lik en tjur som är på väg till slaktning”. (Ord 5:3–5; 7:21, 22)

Ett annat slags honung. Det hebreiska ordet devạsh kan också avse sockerhaltig saft eller sirap av fikon, dadlar eller andra frukter. Det framgår ofta av sammanhanget om det är fråga om bihonung eller sådan fruktsaft. Den honung som enligt 3 Moseboken 2:11 inte fick frambäras som offer på altaret var tydligen fruktsaft, eftersom den kunde jäsa. Att det inte handlar om bihonung framgår av den efterföljande versen, där den förbjudna ”honungen” räknas med bland det som kan frambäras som förstlingsoffer åt Jehova. Det mesta av den honung som israeliterna använde var vildhonung, så den ”honung” som frambars som förstlingsoffer då Hiskia uppmanade folket att understödja prästerskapet var utan tvivel saft eller sirap av frukter. (2Kr 31:5)

Ett land med mjölk och honung. Beskrivningen av Palestina som ”ett land som flödar av mjölk och honung”, ett uttryck som upprepas ofta i Bibeln, är mycket träffande, för det producerades inte bara rikligt med  bihonung i landet utan också stora mängder saft eller sirap av frukter. (2Mo 3:8; 3Mo 20:24; 5Mo 11:9; Jos 5:6) Den ”honung” som gavs i utbyte för varor från Tyros var antagligen sådan fruktsaft. (Hes 27:2, 17; se BI.)