Hor
(hebr.: Hor hahạr, ”berget Hor”)
1. Det berg i närheten av Mosera vid gränsen till Edom där Aron dog strax innan israeliterna gick in i det utlovade landet. Aron, Mose och Arons son Eleasar gick upp på berget Hor inför ögonen på hela Israels menighet. På toppen av berget tog Mose av Aron hans prästkläder och klädde Eleasar i dem. Sedan dog Aron, och Mose och Eleasar begravde honom troligen där. (4Mo 20:22–29; 5Mo 32:50; jfr 5Mo 10:6.)
Enligt historikern Josephus var Hor ett av de höga berg som omgav staden Petra i Edom. (Antiquitates Judaicae [Den forntida judiska historien], IV, 82, 83 [iv, 7]) Det har ofta förknippats med Jabal Harun (som betyder ”Arons berg”), ett 1 460 m högt, rött sandstensberg med två toppar, vilket ligger mindre än 5 km västsydväst om Petra. Men det som Bibeln säger om att israeliterna kom från Kades (Kades-Barnea) till berget Hor ”på gränsen till Edoms land” tycks inte passa in på Jabal Harun. (4Mo 33:37–39, 41) Jabal Harun ligger inte på gränsen till det som en gång var Edom, utan inne i det landet. Israeliterna kunde bara nå fram till detta berg genom att göra intrång på Edoms område. Men det kan de inte ha gjort, eftersom de tidigare hade blivit nekade tillåtelse att gå igenom Edom. (4Mo 20:14–22; 5Mo 2:5–8) Många forskare menar därför att berget Hor möjligen är identiskt med Jabal Madara (Har Zin [Hor Ha Har]), ett brant, vitt kalkstensberg med ensligt läge 40 km sydväst om Döda havet och 60 km östnordöst om Kades.
2. Ett berg som markerade Kanaans norra gräns. (4Mo 34:7, 8) Det går inte att med säkerhet säga vilket berg det rör sig om. Några menar att detta berg (hebr.: Hor hahạr) kan vara detsamma som berget Hermon. Andra menar att namnet kan beteckna hela bergmassivet Libanon eller en framträdande topp i det.