En bok i de hebreiska skrifterna. Den är skriven av ”Hosea, Beeris son”. (Hos 1:1) I Hoseas bok liknas Guds förhållande till Israel vid skribentens familjeliv. (Kap. 1–3) Boken visar att Jehova inte godkänner en formalistisk gudsdyrkan. (6:6) Den framhäver också Guds barmhärtighet och hans kärleksfulla omtanke. (2:19; 11:1–4; 14:4)

När och var boken skrevs. När Hosea började tjäna som profet var Ussia kung i Juda (829–778 f.v.t.) och Jerobeam II kung i Israel (ca 844–804 f.v.t.). Det kan alltså inte ha varit senare än 804 f.v.t., då Jerobeams regering av allt att döma slutade. (Hos 1:1) Hosea fortsatte att tjäna som profet in i Hiskias, Judas kungs, regeringstid, som började omkring år 745. Han tjänade alltså i minst 59 år, men säkert längre än så, eftersom han profeterade en tid både under Jerobeam II och under Hiskia. Trots att Hosea nedtecknade en profetia om att Samaria skulle ödeläggas (13:16) nämnde han inte uppfyllelsen av den, vilket han sannolikt skulle ha gjort om boken hade fullbordats efter 740, det år då Samaria föll. Hoseas bok tycks alltså ha fullbordats mellan åren 745 och 740, och mycket tyder på att den skrevs i området kring Samaria.

Bakgrund. Hoseas bok handlar huvudsakligen om tiostammarsriket Israel, som också kallas Efraim efter den mest framträdande stammen. (Dessa båda namn används synonymt i boken.) När Hosea började sin tjänst som profet under kung Jerobeam II:s regering, rådde det materiellt välstånd i Israel. Men folket hade förkastat kunskapen om Gud. (Hos 4:6) De hade gjort sig skyldiga till blodsdåd, stöld, otukt, äktenskapsbrott, baalsdyrkan, kalvdyrkan och andra onda gärningar. (2:8, 13; 4:2, 13, 14; 10:5) När kung Jerobeam hade dött avtog välståndet, och det blev svåra tider med oroligheter och politiska mord. (2Ku 14:29–15:30) Hosea profeterade troget även under dessa förhållanden. Till slut, 740 f.v.t., föll Samaria för assyrierna, och därmed nådde tiostammarsriket sitt slut. (2Ku 17:6)

Hoseas hustru och barn. På Jehovas befallning skaffade sig Hosea ”en otuktens hustru och otuktens barn”. (Hos 1:2) Detta betyder inte att profeten gifte sig med en prostituerad eller omoralisk kvinna som redan hade utomäktenskapliga barn. Det betyder i stället att hon skulle vara otrogen och föda utomäktenskapliga barn efter det att hon hade gift sig med profeten. Hosea gifte sig med Gomer, och hon ”födde med tiden en son åt honom”, Jisreel. (1:3, 4) Senare födde Gomer en dotter, Lo-Ruhama, och därefter en son som fick namnet  Lo-Ammi. Båda dessa barn föddes tydligen som en följd av hennes otrohet, eftersom profeten inte nämns i förbindelse med deras födelse. (1:6, 8, 9) Namnet Lo-Ruhama betyder ”hon som inte blev visad barmhärtighet”, och Lo-Ammi betyder ”inte mitt folk”, och dessa namn uttryckte Jehovas missnöje med det egensinniga Israel. Namnet på det första barnet, Jisreel, som betyder ”Gud skall så säd”, tillämpades däremot på ett positivt sätt på folket i en profetia om återställelse. (2:21–23)

Sedan de här barnen hade fötts lämnade Gomer tydligen Hosea för sina älskare, men det sägs inget om att profeten skilde sig från henne. Det verkar som om hon senare blev sviken av sina älskare och hamnade i fattigdom och slaveri, för det tycks framgå av Hosea 3:1–3 att profeten köpte henne som om hon vore en slav och tog henne tillbaka som sin hustru. Hans förhållande till Gomer utgjorde en parallell till Jehovas förhållande till Israel, eftersom Jehova var villig att ta tillbaka sitt folk när de hade ångrat sig och vänt om från sitt andliga äktenskapsbrott. (Hos 2:16, 19, 20; 3:1–5)

En del bibelkännare har betraktat Hoseas äktenskap som något han såg i en syn, under trance eller i en dröm, dvs. något som inte skedde i verkligheten. Men profeten säger inte någonstans att det rör sig om en syn eller en dröm. Andra har hävdat att det är fråga om en allegori eller liknelse. Men Hosea omtalar inte händelserna i symboliska ordalag eller med hjälp av bildspråk. Att man uppfattar berättelsen bokstavligt, som att Hosea verkligen gifte sig med Gomer och senare tog henne tillbaka igen, ger den större kraft och innebörd när den tillämpas på historiska verkligheter i förbindelse med Israel. Bibelns enkla berättelse ger rum för en sådan förståelse, som helt stämmer överens med att Jehova Gud utvalde Israel, att folket begick andligt äktenskapsbrott och att han tog tillbaka dem igen när de ångrade sig och vände om.

Stil. Hoseas stil är kortfattad, ibland rentav abrupt. Han skiftar snabbt till nya tankar. Förebråelser, varningar, förmaningar och kärleksfulla vädjanden om sinnesändring framförs på ett kraftfullt sätt som förmedlar starka känslor. Boken innehåller också ett mycket träffande bildspråk. (Hos 4:16; 5:13, 14; 6:3, 4; 7:4–8, 11, 12; 8:7; 9:10; 10:1, 7, 11–13; 11:3, 4; 13:3, 7, 8, 15; 14:5–7)

Kanonisk. Hoseas bok placeras som nummer ett bland de så kallade mindre profeterna i svenska biblar och även i den gamla hebreiska texten och i den grekiska Septuaginta. Hieronymus nämner att en av judarnas heliga böcker var Tolvprofetboken, och den måste ha innefattat Hoseas bok för att antalet  böcker skall bli 12. Melito, som levde på 100-talet v.t., efterlämnade en förteckning där dessa böcker fanns med, och det gjorde även Origenes och andra.

I harmoni med andra bibelböcker. Hoseas bok är i full harmoni med tankar som uttrycks på andra ställen i Bibeln. (Jfr exempelvis Hos 6:1 med 5Mo 32:39; Hos 13:6 med 5Mo 8:11–14; 32:15, 18.) Boken nämner händelser som omtalas i andra avsnitt i Bibeln, till exempel sådant som hände i Jakobs liv (Hos 12:2–4, 12; 1Mo 25:26; 32:24–29; 29:18–28; 31:38–41), Israels uttåg ur Egypten (Hos 2:15; 11:1; 12:13), israeliternas trolöshet i förbindelse med Baal-Peor (Hos 9:10; 4Mo 25) och deras begäran om en jordisk kung (Hos 13:10, 11; 1Sa 8:4, 5, 19–22).

Citeras i de kristna grekiska skrifterna. Jesus citerade två gånger från Hosea 6:6 och sade: ”Barmhärtighet vill jag ha och inte slaktoffer.” (Mt 9:13; 12:7) Han anspelade på Hosea 10:8 när han uttalade en dom över Jerusalem (Lu 23:30), och dessa ord förekommer också i Uppenbarelseboken 6:16. Både Paulus och Petrus använde sig av orden i Hosea 1:10 och 2:23. (Rom 9:25, 26; 1Pe 2:10) Paulus citerade från Hosea 13:14 (LXX) när han talade om uppståndelsen och utbrast: ”Död, var är din seger? Död, var är din udd?” (1Kor 15:55; jfr också Hos 14:2 med Heb 13:15.)

Uppfyllda profetior. De profetiska orden i Hosea 13:16 om Samarias fall gick i uppfyllelse. Hoseas profetia visade också att Israel skulle bli övergivet av sina älskare bland nationerna. (Hos 8:7–10) Dessa älskare var inte till någon hjälp när Samaria blev ödelagt och Israels befolkning fördes bort som fångar av assyrierna 740 f.v.t. (2Ku 17:3–6)

Hoseas profetia förutsade att Gud skulle sända en eld in i Judas städer. (Hos 8:14) Under kung Hiskias 14:e regeringsår ”drog Sanherib, Assyriens kung, upp mot alla Judas befästa städer och erövrade dem”. (2Ku 18:13) Men Hosea förutsade också att Jehova skulle rädda Juda. (Hos 1:7) Detta skedde när Gud avvärjde Sanheribs planerade angrepp mot Jerusalem genom att låta sin ängel slå ihjäl 185 000 man i assyriernas här på en enda natt. (2Ku 19:34, 35) Men en mycket mer ödeläggande ”eld” drabbade Juda när Jerusalem och andra städer ödelades av den babyloniske kungen Nebukadnessar 607 f.v.t. (2Kr 36:19; Jer 34:6, 7)

I enlighet med de inspirerade profetiorna om återställelse som finns i Hoseas bok församlades ändå en kvarleva av Juda och Israel, och den fick vända hem från landsflykten i Babylonien 537 f.v.t. (Hos 1:10, 11; 2:14–23; 3:5; 11:8–11; 13:14; 14:1–8; Esr 3:1–3) Paulus använde Hosea 1:10 och 2:23 för att framhäva Guds oförtjänta omtanke mot ”barmhärtighetens kärl”, och även Petrus använde dessa texter. Detta visar att profetiorna även pekade fram emot att Gud i sin barmhärtighet skulle församla en andlig kvarleva. (Rom 9:22–26; 1Pe 2:10)

Hoseas bok innehåller även en profetia om Messias. Matteus tillämpade orden i Hosea 11:1 (”ut ur Egypten kallade jag min son”) på Jesus, som fördes till Egypten när han var barn men som senare fördes tillbaka till Israel. (Mt 2:14, 15)

[Ruta på sidan 1039]

HUVUDPUNKTER I HOSEAS BOK

Profetior som i huvudsak riktas till Israel (Nordriket, också kallat Efraim) och som framhäver Jehovas stora barmhärtighet

Skriven av Hosea efter 745 f.v.t., strax innan Israel fördes i landsflykt av assyrierna

Jehovas förhållande till Israel åskådliggörs genom Hoseas familjeliv (1:1–3:5)

Hosea blir tillsagd att gifta sig med en kvinna som senare begår äktenskapsbrott. Detta illustrerar Israels trolöshet mot Jehova

Med sin hustru, Gomer, får Hosea en son som får namnet Jisreel. Gomers två nästa barn, Lo-Ruhama (betyder ”hon som inte blev visad barmhärtighet”) och Lo-Ammi (betyder ”inte mitt folk”), föds uppenbarligen som en följd av hennes äktenskapsbrott. Namnens innebörd syftar på att Jehova inte längre skall visa barmhärtighet mot Israel och att han har förkastat det trolösa folket

Sedan Israels folk har drabbats av Guds dom för att det trolöst har vänt sig till baalsdyrkan, skall det bli återställt och få uppleva välsignelser igen som en uppfyllelse av innebörden i namnet Jisreel (”Gud skall så säd”)

Hosea blir tillsagd att ta tillbaka sin otrogna hustru. Det gör han, men han begränsar hennes handlingsfrihet och förbjuder henne att begå otukt, vilket illustrerar Israels situation fram till dess att folket återvänder till Jehova

Profetiska domar mot Israel (och Juda) på grund av trolöshet mot Jehova (4:1–13:16)

Genom att bedra, mörda, stjäla, begå äktenskapsbrott, dyrka avgudar och utöva andlig prostitution visar folket att de inte har någon kunskap om Gud; han skall därför hålla räkenskap med dem

Israels avgudadyrkan, moraliska fördärv och dåraktiga försök att ingå politiska allianser med fientliga makter (Egypten och Assyrien) i stället för att förlita sig på Jehovas beskydd kommer att leda till att landet ödeläggs, och de överlevande skall föras till Assyrien

Uppmaning att vända tillbaka till Jehova (14:1–9)

Folket uppmanas att vädja till Jehova om förlåtelse och frambära sina läppars tjurar och inte längre förlita sig på stridshästar och militära allianser

Om de vänder tillbaka till Jehova kommer de att bli läkta, och han kommer att visa dem stor kärlek och välsigna dem med tillväxt och framgång