[Ịsai] Kortform i hebr. av Jissija, som betyder ”Jehova får någon att glömma”, eller möjligen en kortform av Abisaj.

Far till kung David av Judas stam; sonson till Rut och Boas och ett led i släktlinjen från Abraham till Jesus. (Rut 4:17, 22; Mt 1:5, 6; Lu 3:31, 32) Isai blev far till åtta söner. En av dem har utelämnats i Krönikeböckernas släktregister, något som kan bero på att han dog innan han själv fick en son. (1Sa 16:10, 11; 17:12; 1Kr 2:12–15) Davids två systrar, Abigajil och Seruja, omnämns aldrig som Isais döttrar, men en av dem kallas ”dotter till Nahas”. (1Kr 2:16, 17; 2Sa 17:25) Det är möjligt att Nahas var Isais  hustrus tidigare man och att hennes döttrar således var halvsystrar till Isais söner, såvida inte Nahas var ett annat namn på Isai eller det var hans hustrus namn, som några har framhållit som en möjlighet.

Isai var fårägare och bodde i Betlehem. Efter det att kung Saul vänt sig bort från den sanna tillbedjan sände Jehova profeten Samuel till Isai för att smörja en av hans söner till kung. Isai lät honom träffa de sju äldsta sönerna, men när ingen av dem blev utvald av Jehova var Isai tvungen att sända bud efter sin yngste son, David, som vallade får. Det var denne son som utvaldes av Jehova. (1Sa 16:1–13)

När Saul kallade på David för att denne skulle ge honom lindring genom att spela på lyra var Isai en gammal man. Han sände med sin son en frikostig gåva, och senare gav han sitt samtycke till att David en tid kunde fortsätta att tjäna vid Sauls hov. (1Sa 16:17–23; 17:12) Längre fram, efter det att David tydligtvis hade kommit tillbaka igen och vallade får, sände Isai honom med proviant till de tre äldsta sönerna, som var i Sauls här. (1Sa 17:13, 15, 17, 18, 20) Under den tid David var förklarad fredlös av Saul fick Isai och hans hustru asyl i Moab. (1Sa 22:3, 4)

David kallas ofta ”Isais son”. Både Saul, Doeg, Nabal och Sheba använder detta uttryck på ett nedsättande sätt (1Sa 20:27, 30, 31; 22:7–9, 13; 25:10; 2Sa 20:1; 1Ku 12:16; 2Kr 10:16), medan andra, till exempel David själv, Esra och Jehova Gud, använder det på ett mer respektfullt sätt. (1Sa 16:18; 17:58; 2Sa 23:1; 1Kr 10:14; 12:18; 29:26; Ps 72:20; Lu 3:32; Apg 13:22)

Det profetiska löftet om att ”Isais rot” skulle ”stå som en signal för folken” och döma med rättfärdighet uppfylls på Kristus Jesus, som på grund av sin odödlighet bevarar Isais släktlinje. (Jes 11:1–5, 10; Rom 15:8, 12)