Den ”källa” eller ”brunn” där Jesus Kristus samtalade med en samarisk kvinna medan han vilade. (Joh 4:5–30) Platsen anses motsvara Bir Yaqub (Beer Yaaqov), som ligger 2,5 km sydöst om det nutida Nabulus (Nablus), inte långt från Tall al-Balata, där Sikem låg. Jakobs källa är en djup brunn där vattennivån aldrig stiger ända upp. När brunnen mättes på 1800-talet var den 23 m djup. Brunnen är ungefär 2,5 m i diameter men smalnar av högst upp. Eftersom den vanligtvis inte har något vatten från slutet av maj tills höstregnen kommer, menar somliga att den bara samlar upp regnvatten och vatten som tränger igenom marken. Andra däremot tror att den också får vatten från en källåder och att den därför med rätta kan kallas en källa.

Bibeln säger inte uttryckligen att det var Jakob som grävde brunnen, men den nämner att han ägde ett stycke mark i detta område. (1Mo 33:18–20; Jos 24:32; Joh 4:5) Och den samariska kvinnan sade till Jesus att Jakob hade gett dem brunnen och att Jakob, hans söner och deras boskap hade druckit ur den. (Joh 4:12) Det är därför troligt att Jakob grävde eller lät gräva brunnen, kanske för att skaffa vatten till sitt stora hushåll och sina stora hjordar och på så sätt undvika problem med grannarna, som utan tvivel redan ägde de övriga vattenkällorna i området. Eller så kanske han behövde en bättre och mer permanent vattentäkt när andra brunnar i området sinade.