[Jạvan]

Den fjärde i uppräkningen av Jafets söner. Javan var far till Elisah, Tarsis, Kittim och Dodanim (Rodanim). Dessa avkomlingar av Noa föddes efter den stora översvämningen och var bland dem som befolkade ”nationernas öar” – ett uttryck som inte bara syftar på bokstavliga öar utan också på kustområden. (1Mo 10:2, 4, 5; 1Kr 1:5, 7) De historiska vittnesbörden tyder på att avkomlingarna av Javan och hans fyra söner bosatte sig på öar och kuster i Medelhavsområdet från Cypern (Kittim) till västra Medelhavet. (Se DODANIM; ELISAH; KITTIM; TARSIS nr 1.)

Javan (hebr.: Jawạn) betraktas som stamfar till forntidens jonier, som av vissa kallas ”grekernas urstam”. (Commentary on the Old Testament, C. F. Keil och F. Delitzsch, 1973, bd I, 1 Moseboken, sid. 163) Homeros (en skald som troligen levde på 700-talet f.v.t.) använder namnet Iạones om de tidiga grekerna, och på Sargon II:s tid (700-talet f.v.t.) börjar namnet Jawanu förekomma i assyriska inskrifter.

Med tiden blev namnet Jonien begränsat till att beteckna Attika (landskapet kring Athen), Mindre Asiens västra kust (som motsvarade de senare provinserna Lydiens och Kariens kuster) och de närliggande öarna i Egeiska havet. Benämningen ”jonisk” finns i våra dagar bevarad i namnet på det hav som ligger mellan Grekland och södra Italien. Man menar att detta namn är av mycket gammalt ursprung, vilket stöder uppfattningen att den här formen av namnet Javan en gång betecknade hela det grekiska fastlandet, inte bara det mindre område som senare kom att kallas Jonien.

Efter berättelsen i Första Moseboken nämns inte Javans avkomlingar förrän i profeten Joels bok (omkring senare hälften av 800-talet f.v.t.). Profeten fördömer tyrierna, sidonierna och filistéerna för att de har sålt Judas och Jerusalems söner som slavar till ”grekernas [ordagr.: ”javaniternas” el. ”joniernas”]  söner”. (Joel 3:4–6) På 700-talet f.v.t. förutsade Jesaja att några av de judar som överlevde verkställandet av Guds vredesdom skulle bege sig till många länder, däribland ”Javan”, och att de skulle förkunna Jehovas härlighet där. (Jes 66:19)

I slutet av 600-talet eller i början av 500-talet f.v.t. sägs det att ”Javan, Tubal och Mesek” (de båda sistnämnda områdena låg uppenbarligen i östra eller nordöstra delen av Mindre Asien) sålde slavar och kopparföremål till den rika handelsstaden Tyros. (Hes 27:13) I vers 19 i samma profetia nämns Javan igen, men eftersom de andra platserna som nämns i just detta sammanhang låg i Syrien, Palestina och Arabien, har en del dragit slutsatsen att namnet här är resultatet av ett avskrivningsfel. I stället för ordalydelsen ”och Javan från Usal” återger den grekiska Septuaginta ”Javan” med ”vin”, så att texten lyder ”och med vin. Från Asel [Usal]”. (LXX, Thomson) Bibel 2000 säger här ”och vin från Usal”. Andra framhåller dock möjligheten att Javan i det här fallet kan stå för en grekisk koloni i Arabien eller att det kan röra sig om namnet på en arabisk stam eller stad.

I Daniels profetia återges grundtextens Jawạn vanligtvis med ”Grekland”, eftersom den historiska uppfyllelsen av profetian tydligt visar att det är så det skall förstås. (Dan 8:21; 10:20; 11:2) I Sakarjas profetia (520–518 f.v.t.) förutsägs det likaså att Sions söner skall föra ett framgångsrikt krig mot Grekland (hebr.: Jawạn). (Sak 9:13)