[Jehojạda] Betyder ”må Jehova veta (känna)”.

1. Far till den Benaja som nästan alltid är omnämnd som ”Benaja, son till Jehojada”, och som var en av Davids väldiga krigare och dessutom Salomos härförare. (2Sa 23:8, 20, 22, 23; 1Ku 2:35) Jehojada kallas ”den främste prästen” och var således knuten till prästadömet. Han omnämns som ”ledaren för Arons söner” och var en av dem som slöt upp kring David när David blev kung över hela Israel i Hebron. (1Kr 27:5; 12:27, 38)

2. En av kung Davids rådgivare; tydligen en sonson till nr 1. (1Kr 27:33, 34)

3. Överstepräst under den tid Jehoram, Ahasja, Atalja och Jehoas regerade. Jehojada var gift med kung Jehorams dotter Jehoseba, också kallad Jehosabat (detta är det enda registrerade fallet där en överstepräst har gift in sig i kungafamiljen). Jehojada är särskilt känd för att ha störtat Atalja och främjat den sanna tillbedjan i Juda. Efter det att Ataljas regerande son, Ahasja, hade dödats lät Atalja döda alla som var kvar av kunglig ätt och besteg själv tronen. Jehoseba, som var Ahasjas syster (men inte nödvändigtvis Ataljas dotter), tog emellertid Ahasjas lille son, Jehoas, och höll honom gömd i sex år. I det sjunde året försäkrade sig Jehojada om stöd hos leviterna, hos anförarna för den kariska livvakten och för löparna samt hos överhuvudena för Israels fädernehus och ställde sedan fram Jehoas, som utropades till kung. Därefter gav han order om att Atalja skulle föras ut utanför tempelområdet och dödas. (2Ku 11:1–16; 2Kr 22:10–23:15)

Efter detta lät Jehojada inte någon tid gå förlorad när det gällde att främja tillbedjan av Jehova. Han förnyade Israels förbundsförhållande till Jehova, och folket rev sedan ner Baals hus, förstörde dess altaren och avgudabilder och avlägsnade dess prästerskap. När det var gjort återupprättade Jehojada tempeltjänsten i full skala. Han övade ett gott inflytande på Jehoas, och tillsammans reparerade de templet och tillverkade olika redskap till Jehovas hus. När Jehojada dog i en ålder av 130 år, visade man honom ovanlig ära genom att begrava honom tillsammans med kungarna ”därför att han hade gjort det som var gott i Israel och i förbindelse med den sanne Guden och hans hus”. Dessvärre upphörde hans goda inflytande när han dog, för Jehoas  började nu lyssna på Judas furstar och vände sig bort från Jehova, och det i sådan grad att han gav order om att döda Jehojadas son Sakarja, som hade tillrättavisat det trolösa folket. (2Ku 11:17–12:16; 2Kr 23:16–24:22)

4. En präst på Jeremias tid; ersattes av Sefanja, Maasejas son. (Jer 29:24–27)