En inspirerad bok i de hebreiska skrifterna, skriven av ”Joel, Petuels son”. (Joel 1:1) Man vet praktiskt taget ingenting om profeten Joel. Det han säger om Juda, Jerusalem och Jehovas hus tyder på att han profeterade i Juda och möjligen bodde i Jerusalem. (1:9, 14; 2:17, 32; 3:1, 2, 16–20) Att han nämner ”Jehosafats lågslätt” (3:2, 12) vittnar om att han skrev boken efter den stora seger Jehova gav kung Jehosafat. Men exakt när han verkade är omdiskuterat.

När boken skrevs. Forskarnas tidsangivelser varierar från före 800 f.v.t. till omkring 400 f.v.t. I ett bibliskt uppslagsverk sägs det angående de olika argumenten för att boken skrevs vid en tidig respektive sen tidpunkt: ”Många av argumenten som framförs är av negativ art, dvs. av det slaget att de handlar om det profeten inte nämner eller hänvisar till [däribland kaldéerna, assyrierna, tiostammarsriket och en kung i Juda], men tystnad är som bekant ett tvivelaktigt argument.” (The International Standard Bible Encyclopaedia, utgiven av J. Orr, 1960, bd III, sid. 1690) Det är också svårt att avgöra om det var Joel som citerade andra profeter eller om det var de som citerade honom. Om Joel (2:32) citerade Obadja (17), måste han ha skrivit sin bok efter landsflykten i Babylon. Men om Obadja och den mycket tidigare profeten Amos (jfr Joel 3:16 med Am 1:2) citerade från Joels bok, måste boken ha skrivits senast på Ussias tid (Am 1:1), möjligen omkring 820 f.v.t. Att Joels bok är placerad mellan Hoseas bok och Amos bok i den hebreiska kanon tyder på att den skrevs vid den tidigare tidpunkten, även om placeringen inte är ett avgörande bevis.

Äkthet. Judarna ifrågasatte inte att Joels bok var kanonisk utan placerade den som nummer två bland de så kallade mindre profeterna. Joels bok är dessutom i full överensstämmelse med resten av Bibeln, vilket framgår av alla de paralleller som finns mellan denna bok och andra bibelböcker. (Jfr Joel 2:2 med Sef 1:14, 15; Joel 2:4, 5, 10 med Upp 9:2, 7–9; Joel 2:11 med Mal 4:5; Joel 2:12 med Jer 4:1; Joel 2:13 med 2Mo 34:6, 4Mo 14:18, Ps 86:15 och 106:45; Joel 2:31 med Jes 13:9, 10, Mt 24:29, 30 och Upp 6:12–17.) Uppfyllelsen av Joels profetior utgör ytterligare bevis för bokens äkthet. Som det var förutsagt verkställdes Jehovas domar över Tyros, Filisteen och Edom. (Joel 3:4, 19; för närmare upplysningar, se EDOM, EDOMÉER; FILISTEEN, FILISTÉER;  ; TYROS.) På pingstdagen år 33 visade aposteln Petrus att utgjutandet av Guds ande över Jesu Kristi lärjungar var en uppfyllelse av Joels profetia. (Joel 2:28–32; Apg 2:17–21) Längre fram tillämpade aposteln Paulus de  profetiska orden i Joel 2:32 på både judar och icke-judar som anropar Jehova i tro. (Rom 10:12, 13)

[Ruta på sidan 1264]

HUVUDPUNKTER I JOELS BOK

En livfull profetia som framhåller Jehovas hämnd och hans barmhärtighet

Möjligen skriven omkring 820 f.v.t., nio år efter det att Ussia hade blivit kung och omkring hundra år efter Jehovas stora seger över Moab, Ammon och invånarna i Seir på Jehosafats tid

En gräshoppsinvasion skall härja landet; Jehovas dag är nära (1:1–2:11)

Den kommande plågan skall bli omtalad i generationer

Landets växtlighet skall skalas av så att inga sädesoffer eller dryckesoffer kan frambäras i Jehovas hus

Prästerna uppmanas att sörja och ropa till Jehova om hjälp

Jehovas dag kännetecknas av att hans ”militärstyrka” invaderar och ödelägger landet

Israel uppmanas att återvända till Jehova; hans ande skall utgjutas (2:12–32)

Sions invånare uppmanas att komma tillbaka till Jehova; han skall återställa deras välstånd och skydda dem från ”honom som kommer från norr”

Jehova skall utgjuta sin ande över sitt folk, och han skall ge förebud i himlen och på jorden innan hans ”stora dag som inger fruktan” kommer

De som anropar Jehovas namn skall komma undan på hans stora dag

Nationerna skall dömas på ”Jehosafats lågslätt” (3:1–21)

Nationerna skall dömas för att de har behandlat Guds folk illa

De uppmanas att förbereda sig för krig mot Jehova och komma ner till Jehosafats lågslätt; där skall de krossas som druvor i en vinpress

Jehova skall då vara en tillflykt för sitt folk

Egypten och Edom skall bli en vildmark, men Juda skall vara bebott och där skall det råda överflöd; Jehova skall ha sin boning på Sion