[Jụlius]

En romersk officer (centurion) från den kejserliga truppstyrkan; han hade ansvaret för Paulus under dennes resa till Rom. (Apg 27:1; se KEJSERLIGA TRUPPSTYRKAN; OFFICER.) Julius insåg tydligen redan när resan började att Paulus inte var någon vanlig fånge, och han visade honom vänlighet, till exempel genom att låta honom gå i land i Sidon för att besöka sina vänner. Men när Paulus längre fram sade att det för tillfället skulle vara riskfyllt att fortsätta resan, valde Julius att lyssna till sjökaptenen och skeppsredaren, som var av en annan uppfattning. Julius soldater hindrade senare sjömännen från att fly och handlade därmed enligt Paulus ord: ”Om de där männen inte blir kvar på båten, kan ni inte bli räddade.” När de sedan led skeppsbrott räddade Julius Paulus liv genom att hindra soldaterna från att döda fångarna. (Apg 27:1–44)