[Kạna]

1, 2: Betyder ”vass(rör)”.

1. En regnflodsdal som utgjorde en del av gränsen mellan Efraim och Manasse. (Jos 16:8; 17:9) I dag förbinds den vanligtvis med Wadi Qana (Nahal Qana). Detta lilla vattendrag, som rinner upp i höglandet några kilometer sydväst om Nabulus, rinner i sydvästlig riktning (kallas då Wadi Ishkar) och flyter samman med Wadi Yarkon (Nahal Yarqon), som mynnar ut i Medelhavet norr om Tel Aviv-Jaffa. Några forskare anser dock att Wadi Qanas nedre lopp på Josuas tid möjligen mynnade ut direkt i Medelhavet 10 km längre norrut.

2. En gränsstad i Asers område. (Jos 19:24, 28) Den identifieras i allmänhet med det nutida Qana, 12 km östsydöst om Tyros.

3. (grek.: Kanạ; troligen av hebr. qanẹh, ”vass(rör)”, följaktligen ”ställe med vassrör”) Natanaels hemstad. (Joh 21:2) Det var tydligen bara tre dagar efter det att Natanael träffat Jesus och blivit en lärjunge till honom som Jesus var med vid en bröllopsfest i Kana, där också hans mor och hans bröder var med. Här utförde Jesus sitt första underverk genom att förvandla vatten till fint vin. Därefter gick han tillsammans med sin familj och sina lärjungar ”ner till Kapernaum”. (Joh 1:43–49; 2:1–12) Vid ett senare tillfälle när Jesus återigen befann sig i Kana kom en man som var i kungens tjänst till honom och bad honom ”komma ner” till Kapernaum och bota hans son, som var döende. Jesus botade sonen utan att bege sig till Kapernaum. (Joh 4:46–54)

Staden kallas varje gång ”Kana i Galileen”, tydligen för att skilja den från Kana i Asers område. (Jos 19:28) Staden Kafr Kanna, som ligger 6,5 km nordöst om Nasaret, är enligt traditionen det forntida Kana. Där finns riklig tillgång på vatten tack vare många källor. Men lexikografer betvivlar att formen Kanna har uppstått ur ”Kana”, i synnerhet med tanke på dubbelteckningen av ”n”. Det finns orsak att tro att påståenden om att Kafr Kanna är Bibelns Kana till stor del har sin grund i att staden är lätt att nå för pilgrimer från Nasaret och att den kyrkliga traditionen därför har understött denna uppfattning.

De flesta menar nu på goda grunder att Kana låg vid Khirbat Qana, 13 km norr om Nasaret. Här finns ruinerna av en gammal by uppe på en höjd i utkanten av Asokisslätten, som numera kallas al-Battuf (Biqat Bet Netofa). På en sank slätt i närheten finns det mycket vass, som gör att namnet Kana är mycket passande. På arabiska kallas staden fortfarande Qana al-Jalil, som betyder Kana i Galileen. Den judiske historikern Josephus, som levde under det första århundradet v.t., säger att han vistades ”i en by i Galileen vid namn Kana” och nämner längre fram ”den stora slätten, som kallades Asokisslätten, där jag bodde”. (Vita [Liv], 86 [16]; 207 [41]) Detta är ytterligare vittnesbörd om att Kana i Galileen låg vid Khirbat Qana och inte vid Kafr Kanna. I Khirbat Qana finns det visserligen ingen källa, men man har påträffat rester av gamla cisterner bland ruinerna, och man har också funnit lerskärvor och mynt som anses härröra från det första århundradet v.t. (BILD, bd 2, sid. 738)

I forna tider fanns det en väg som gick förbi Khirbat Qana ner till Galileiska sjön och vidare utmed stranden till Kapernaum, som låg 206 m under havets nivå, därav uttrycket ”komma ner” till Kapernaum. (Joh 4:47) Vägsträckan mellan Kapernaum och Kana var 40 km.