[Kạrkemish]

Ett viktigt handelscentrum som låg på västra stranden av övre Eufrat, vid ett av flodens bästa vadställen. En stor handelsväg gick från Nineve till Haran (som låg bara 88 km öster om Karkemish), korsade Eufrat vid Karkemish och fortsatte till Orontesdalen i Libanon, varifrån andra vägar ledde till Medelhavet samt söderut till Palestina och Egypten. Förbipasserande karavaner gav intäkter  i form av skatter, och Karkemish blev av allt att döma en välmående stad.

På grund av stadens strategiska läge, i både militärt och kommersiellt avseende, försökte angripande nationer redan tidigt få kontroll över den. Farao Thutmosis III (som levde i mitten av det andra årtusendet f.v.t.) plundrade Karkemish, och Ramses III berättar att också han anföll staden. Assurnasirpal II (800-talet f.v.t.) beskriver hur han tog sig över Eufrat på flottar som hölls flytande av uppblåsta gethudar, och han säger att han mottog en tribut av kungen i Karkemish bestående av bland annat 20 talenter silver, 100 talenter koppar, 250 talenter järn samt guldföremål, möbler med elfenbensinläggningar och klädesplagg av linne och ylle.

Karkemish omtalas i Bibeln i Jesaja 10:9–11, där Jehova förutsäger assyriernas angrepp mot Israel och Juda. Enligt profetian räknar den skrytsamme assyriske kungen upp Karkemish bland de riken som inte kunnat hålla stånd mot honom. Detta syftar utan tvivel på att den assyriske kungen Sargon II, som var samtida med kung Hiskia, erövrade det självständiga kungariket Karkemish. Därefter styrdes Karkemish av en assyrisk ståthållare.

Längre fram, efter den assyriska huvudstaden Nineves fall, drog farao Neko norrut med sin här för att undsätta assyrierna. Kung Josia i Juda försökte oförståndigt nog slå tillbaka de egyptiska styrkorna vid Megiddo och blev dödad i den striden (ca 629 f.v.t.). (2Kr 35:20–24) År 625 utkämpades ett avgörande slag vid Karkemish mellan den egyptiska och den babyloniska hären. Under Nebukadnessars ledning vann babylonierna en förkrossande seger över farao Nekos styrkor och trängde in i Syrien (Aram) och Kanaan. Det här slaget markerade slutet på egyptiernas makt i de områdena. Bibelns skildring i Jeremia 46:2, som beskriver den egyptiska härens nederlag, bekräftas av en av de babyloniska krönikorna (nr 21946 på British Museum).

Utgrävningar har gjorts av den imponerande ruinkulle som ligger på platsen för det forntida Karkemish, sydöst om den lilla turkiska staden Karkamiş (tidigare Djerablus eller Barak). På andra sidan gränsen till Syrien ligger staden Jarabulus i anslutning till det 93 hektar stora området. Vid utgrävningarna har man funnit ett stort antal dokument på det språk som ibland kallas ”hieroglyfhettitiska”, och man menar att Karkemish under en period på ca 200 år under senare hälften av det andra årtusendet f.v.t. behärskades av det rike som hade Hattusa som huvudstad. (Se emellertid HETTITER.) Man har också påträffat reliefer med avbildningar bland annat av en sfinx och av det egyptiska korset (crux ansata), vilket vittnar om starkt egyptiskt inflytande.