Betyder i hebr. ”från (tillhörande) Kora”.

Avkomlingar av den Kora som gjorde uppror på Moses tid. Koraiterna var ett levitiskt fädernehus som utgick från Kehat genom Kora och hans tre söner Assir, Elkana och Abiasaf. (2Mo 6:18, 21, 24; 4Mo 16:1–3) ”Koras söner dog inte” tillsammans med sin far (4Mo 26:10, 11), tydligtvis därför att de inte följde honom i hans uppror.

Vid den mönstring av israeliterna som gjordes på Moabs slätter blev ”koraiternas släkt” räknad bland leviternas släkter. (4Mo 26:57, 58) Medan Davids rörelsefrihet fortfarande var begränsad på grund av kung Saul, fanns det en del koraiter bland de väldiga krigare som slöt sig till honom i Siklag. (1Kr 12:1, 6) Den levitiske sångaren Heman och profeten Samuel var koraiter (1Kr 6:33–38), och kung David organiserade några i Hemans släkt som sångare. (1Kr 15:16, 17; 16:37, 41, 42; 25:1, 4–6) Några av portvaktarna vid Jehovas hus var koraiter (1Kr 26:1–9, 19), och på Jehosafats tid ”reste sig leviterna av kehatiternas söner och av koraiternas söner för att lovprisa Jehova, Israels Gud, med osedvanligt hög röst”, på grund av den utlovade befrielsen från Moabs, Ammons och Seirs förenade styrkor. (2Kr 20:14–19)

I överskrifterna till Psalmerna 42, 44–49, 84, 85, 87 och 88 blir Koras söner särskilt omnämnda. Jehova höll inte Koras söner ansvariga för det orätta handlingssätt som deras upproriske förfader hade gjort sig skyldig till, och eftersom de själva var trogna blev de välsignade och ärade genom att få tjäna vid templet.