En flätad behållare av sådana material som vass, säv, rep, vidjor eller fibrer av palmblad. I forna tider användes korgar ofta i hushållet, i jordbruket och i andra sammanhang. De varierade mycket i storlek, form och utförande. En del var glest flätade, andra var täta. Några hade handtag och/eller lock.

Bibeln ger inte någon detaljerad beskrivning av de olika slags korgar som användes på den tiden, men korgarna betecknas med olika hebreiska och grekiska ord. Det vanligaste hebreiska ordet för korg är sal. Det används om de tre korgar med vitt bröd som chefen för faraos bagare drömde att han bar på sitt huvud. Enligt Josefs uttydning av drömmen skulle bagaren bli avrättad, vilket också skedde. (1Mo 40:16–19, 22) Sal används också om den korg där man lade osyrat bröd, kakor och tunnkakor som skulle användas vid installationen av det israelitiska prästerskapet; denna korg kallades även ”installationskorgen”. (2Mo 29:3, 23, 32; 3Mo 8:2, 26, 31) Samma hebreiska ord används om den korg med osyrade kakor och tunnkakor som användes i samband med en ceremoni den dag en nasir hade fullbordat sin nasirtid. (4Mo 6:13, 15,  17, 19) Det var också i en sal som Gideon lade det kött han ställde fram för Jehovas ängel. (Dom 6:19) Bibeln beskriver inte denna korgtyp, men troligen var korgen fint och tätt flätad, och den var i varje fall under senare tid gjord av palmblad eller skalade vidjor. Den kan ha varit ganska stor och flat, så att den var lämplig att bära bröd i, som den kunglige bagaren gjorde i sin profetiska dröm. På British Museum finns det en målad trämodell av en egyptisk kvinna som bär en stor, flat och öppen korg med matvaror på huvudet, antagligen till de döda.

Under slaveriet i Egypten utförde israeliterna ”slavarbete med lerbruk och tegel” (2Mo 1:14) och använde då uppenbarligen korgar för att bära byggnadsmaterial i, både lerbruket och det färdiga teglet. När psalmisten Asaf tänkte tillbaka på hur Jehova hade befriat israeliterna från slaveriet i Egypten talade han i Jehovas namn och sade: ”Jag drog undan hans skuldra från bördan, hans händer slapp bära korgen [middụdh].” (Ps 81:4–6) Samma hebreiska ord (dudh) används om en korg för fikon. (Jer 24:1, 2) Ordet används också om kokkärl (en gryta som hade två handtag [1Sa 2:14]; en rundbottnad gryta [2Kr 35:13]) och om en ugn (Job 41:20).

Det hebreiska ordet tẹne’ används om den korg som man lade det första av skörden i och som man frambar inför Jehova och satte ner inför hans altare. (5Mo 26:2, 4) Den här korgen var avsedd för jordbruksprodukter, så den var troligen stor och djup. Mose använde det hebreiska ordet tẹne’ för ”korg” när han underrättade Israel om följderna av lydnad respektive olydnad mot Jehova. Om följderna av lydnad sade han: ”Välsignad skall din korg vara och välsignat ditt baktråg”, och om följderna av olydnad: ”Förbannad skall din korg vara och förbannat ditt baktråg.” (5Mo 28:5, 17)

Det hebreiska ordet kelụv kan beteckna en korg som var flätad av säv eller blad. Ordet används i Amos 8:1, 2, där profeten säger att Jehova lät honom se ”en korg med sommarfrukt”. I Jeremia 5:27 används det om ”en bur” för fåglar.

Ännu ett hebreiskt ord som avser en typ av korg är kar, och det har i 1 Moseboken 31:34 återgetts med ”damsadelkorg”.

Sedan Jesus genom ett underverk hade mättat omkring 5 000 män, förutom kvinnor och barn, med några bröd och fiskar, blev det 12 korgar fulla med överblivna brödstycken. (Mt 14:20; Mk 6:43; Lu 9:17; Joh 6:13) Alla evangelieskribenterna använder det grekiska ordet kọfinos om den korgtyp som nämns här. Det kan ha varit en förhållandevis liten vidjekorg som man kunde ha färdkost i, och den bars möjligen i handen eller i ett snöre på ryggen. Hur mycket den rymde kan man kanske sluta sig till av att det grekiska ordet också används om ett boiotiskt rymdmått på omkring 7,5 l.

Efter det att Matteus och Markus har berättat om hur Jesus mättat omkring 4 000 män, förutom kvinnor och barn, med sju bröd och några få små fiskar, nämner de att sju korgar med överblivna brödstycken samlades upp. Men de använder här ett annat grekiskt ord, sfyrịs (el.: spyrịs), som betecknar en stor proviantkorg eller en annan stor korg. (Mt 15:37; Mk 8:8) Medan den mindre kọfinos räckte till när man reste i det judiska området och bara var hemifrån en kortare tid behövdes det en större korg på längre resor i främmande områden. Den typen av korg var ganska stor, ibland så stor att den kunde rymma en människa. När evangelieskribenterna återgav Jesu senare omnämnande av de underverk han utfört då han mättat stora folkskaror, gjorde de skillnad mellan kọfinos och sfyrịs (i NV återgivet med ”korg” respektive ”proviantkorg”). (Mt 16:9, 10; Mk 8:19, 20)

Sfyrịs används också om den korg som Paulus firades ner i genom en öppning i Damaskus mur. (Apg 9:25) När aposteln berättade om denna flykt för de kristna i Korinth använde han det grekiska ordet sargạnē, som avser en flätad korg av rep eller vidjor. Båda grekiska orden kan användas om samma typ av korg. (2Kor 11:32, 33)