Långsträckt behållare för utfodring av djur. Den nyfödde Jesus lades i en krubba, och där fann herdarna honom sedan ängeln hade kungjort hans födelse för dem. (Lu 2:7, 12, 16) Det grekiska ordet för ”krubba” i detta bibelställe är fạtnē, som betyder ”foderplats”. Ordet fạtnē kan möjligen också avse stallet där djuren står. (Jfr Lu 13:15, där fạtnē också kan återges med ”stall”.) Det anses i allmänhet att det hebreiska ordet ’evụs betyder ”krubba”, och det återgavs med fạtnē i den grekiska Septuaginta-översättningen, liksom tre andra hebreiska ord, som på svenska har översatts med ”stall” (2Kr 32:28), ”inhägnader” (Hab 3:17) och ”foder” (Job 6:5).

I Palestina har arkeologer funnit stora tråg som har huggits ut ur kalkstensblock och som är ca 90 cm långa, 50 cm breda och 60 cm höga. Man menar att de har varit krubbor. Det kan också vara så att man högg ut krubbor i klippväggen i de grottor där djuren kunde söka skydd, liksom man har gjort i nyare tid.