En del av det komplex av regeringsbyggnader som kung Salomo uppförde under sitt 13 år långa byggnadsprogram sedan han fullbordat templet i Jerusalem (1027–1014 f.v.t.). Den här byggnaden, som låg söder om templet, tjänade tydligtvis som förråd och utställningshall för värdefulla vapen och andra redskap. Huset kan ha fått sitt namn av att det var uppfört av cederträ från Libanon eller av att de många stora cederpelarna påminde om Libanons skogar.

Libanonskogshuset var 100 alnar (44 m) långt, 50 alnar (22 m) brett och 30 alnar (13 m) högt. Det tycks ha haft väggar av sten (1Ku 7:9) med cederbjälkar vars ändar var infällda i väggarna; bjälkarna stöttades dessutom av fyra rader pelare (”fyra” i den hebreiska texten, ”tre” i den grekiska Septuaginta). Ovanför pelarna fanns det tydligtvis rum som var panelade med cederträ. En del försök som gjorts att rekonstruera huset framställer det med rum i tre plan över pelarna, och rummen vetter mot en gård utan tak mitt i byggnaden. Det sägs att ”det var ljusöppning mitt emot ljusöppning i tre plan”. Detta verkar betyda att öppningar eller stora fönster som vette mot gården satt mitt emot motsvarande fönster i rummen på motsatta sidan av gården. En annan möjlighet är att det i varje rum fanns ett fönster som vette inåt, mot gården, och ett som vette utåt. Ingångarna (troligtvis dörrarna in till rummen och kanske mellan dem) var ”rätvinkliga i förhållande till karmen”. De var med andra ord inte bågformiga eller välvda. Fönstren hade samma form. (1Ku 7:2–5)

Ett problem uppstår i förbindelse med antalet pelarrader. Som det nämndes här ovan sägs det i den hebreiska texten att det var fyra rader pelare, och sedan talas det om 45 pelare, varefter det tillfogas: ”Det var 15 i varje rad.” (1Ku 7:2, 3) Somliga menar att det här avser rummen, som var i tre plan, och att det var 15 rum i varje rad och att antalet pelare i de fyra raderna kan ha varit större än 45. Andra föredrar läsarten i Septuaginta, där det sägs att det var tre rader pelare. I flera översättningar har texten ändrats så att de ”45” avser bjälkarna och inte de upprättstående pelarna. (Se AS, AT, NE, 2000.)

När Salomo hade fullbordat Libanonskogshuset satte han in 200 stora sköldar av legerat guld, var och en överdragen med 600 siklar guld (värt 660 000 kr), och 300 små sköldar av legerat guld, var och en överdragen med tre minor guld (värt 165 000 kr). Guldet på alla sköldarna hade alltså ett värde av över 180 miljoner kr. Dessutom fanns det ett okänt antal guldkärl i huset. (1Ku 10:16, 17, 21; 2Kr 9:15, 16, 20) Guldsköldarna tog Egyptens kung Sisak som byte under Salomos son Rehabeams regering. Rehabeam ersatte dem med kopparsköldar, som han ställde under uppsikt av anförarna för löparna, vakterna vid ingången till kungens hus. (1Ku 14:25–28; 2Kr 12:9–11)

I Jesaja 22:8 kallas Libanonskogshuset ”skogshusets vapenförråd”.