Måttangivelserna i Bibeln är ofta ungefärliga. Storleken på de mått- och viktenheter som hebréerna använde kan bestämmas med hjälp av arkeologiska fynd samt Bibeln och andra forntida skrifter.

Längdmått. Orden för längdmåtten har hebréerna hämtat från människokroppen. Eftersom storleksförhållandet mellan olika kroppsdelar kan bestämmas, är det möjligt att  fastställa hur de olika längdmåtten som nämns i Bibeln förhåller sig till varandra. Arkeologiska fynd tyder på att en aln var ca 44,5 cm, och därför är det möjligt att ge dessa längdmått ett ungefärligt nutida värde. (Se ALN.) I tabellen här ovan visas de hebreiska längdmåttens inbördes förhållande och deras motsvarighet enligt metersystemet.

Det råder viss osäkerhet om det hebreiska längdmåttet gọmedh, som endast nämns i Domarboken 3:16 i samband med längden på Ehuds svärd. I många översättningar återges det här ordet med ”aln”. (KJ, Me, NV, RS, Åk) Somliga forskare menar att gọmedh betecknar en kort aln på ca 38 cm, mätt från armbågen till knogarna på en knuten hand. (NE, 2000)

Andra längdmått som nämns i Bibeln är famn (1,8 m), stadie (185 m) och mil (sannolikt en romersk mil, som motsvarar 1 479,5 m). I samband med vägsträckor används ofta ordet ”dagsresa”. (1Mo 31:23; 2Mo 3:18; 4Mo 10:33; 33:8) En dagsresa var kanske 32 km eller mer, medan en sabbatsresa tycks ha varit ca 1 km. (Mt 24:20; Apg 1:12; se FAMN [2]; MIL, KILOMETER; RESA [2]; STADIE.)

Rymdmått. Man har funnit lerskärvor med texten ”bat” skriven med gammalhebreiska bokstäver, och med hjälp av dem har man beräknat att en bat motsvarar 22 l. I tabellerna här nedan och i nästa spalt är rymdmått för torra och flytande varor beräknade efter batmåttet. När förhållandet mellan de olika måttenheterna inte anges i Bibeln, är uppgifterna hämtade från andra forntida skrifter. (Se BAT; GOMER [2]; HIN; HOMER; KAB; KOR; LOG; SEA; SÄDESMÅTT.)

Andra mått för torra och flytande varor. Det hebreiska ordet ‛issarọ̄n, ”en tiondel”, betyder ofta en tiondels efa. (2Mo 29:40; 3Mo 14:10; 23:13, 17; 4Mo 15:4) Enligt Targum Jonathan är de ”sex mått korn” (ordagr.: ”sex korn”) som nämns i Rut 3:15 sex seamått. Enligt Mishna och Vulgata kan det hebreiska uttrycket lẹthekh beteckna en halv homer. (Hos 3:2, Me, NV, Åk, 2000; Bava Mezia 6:5, not och tillägg II, D, översatt till engelska av H. Danby) De grekiska uttrycken metrētẹ̄s (som står i plural i Joh 2:6) och bạtos (som står i plural i Lu 16:6) motsvarar enligt somliga det hebreiska batmåttet. Det grekiska måttet khoinix antas motsvara drygt en liter. (Upp 6:5, 6)

Viktmått. Arkeologiska fynd tyder på att en sikel vägde 11,4 g. Med detta som utgångspunkt  är storleken på de hebreiska viktmåtten och deras ungefärliga nutida värden angivna i tabellen på föregående sida.

Det grekiska viktmåttet lịtra anses i allmänhet motsvara det romerska pundet (327 g). I de kristna grekiska skrifterna nämns också minan, som motsvarar 100 drakmer. (Se DRAKMA.) Det betyder att den grekiska minan vägde 340 g och den grekiska talenten 20,4 kg. (Se MINA; MYNT; SIKEL; TALENT.)

Ytmått. Hebréerna angav storleken på ett jordstycke antingen efter den mängd utsäde som man behövde för att beså det (3Mo 27:16; 1Ku 18:32) eller efter den areal ett spann oxar kunde plöja på en dag. (1Sa 14:14, not)