[Maạka] Namnet på flera personer och på ett rike.

1–9: Möjligen från en rot som betyder ”klämma (krama)”.

1. Ett av de barn som Nahor, Abrahams bror, fick med sin bihustru Reuma. Barnet var tydligen en pojke, eftersom ett rike och dess invånare fick sitt namn efter honom. (1Mo 22:23, 24; 2Sa 10:6, 8)

2. Manassiten Makirs hustru. (1Kr 7:14–16)

3. En bihustru till Kaleb (Hesrons son). Hon blev mor till flera av hans barn. (1Kr 2:18, 48, 49)

4. Hustru till Jegiel, ”Gibeons far”. (1Kr 8:29; 9:35)

5. En av Davids hustrur; dotter till Talmaj, kungen i Gesur. Hon blev mor till Absalom. (2Sa 3:2, 3; 1Kr 3:1, 2)

6. Far eller förfader till Hanan, som var en väldig krigare i Davids militärstyrkor. (1Kr 11:26, 43)

7. Far eller förfader till Sefatja, som var en av Israels furstar och som blev satt till att vara ledare för simeoniterna när David organiserade de män som skulle stå i kungens tjänst. (1Kr 27:1, 16, 22)

8. Far till Akis, kungen i Gat, som några av Simeis slavar rymde till tidigt under Salomos regering. (1Ku 2:39) Denne Maaka kan vara densamme som den Maok som nämns i 1 Samuelsboken 27:2. (Se MAOK.)

9. Absaloms dotterdotter, som var gift med kung Rehabeam i Juda. Kungen älskade henne mer än alla sina andra hustrur, och hon blev mor till kung Abia (Abiam). (2Kr 11:20–22; 1Ku 15:1, 2, 9, 10) Hon hade titeln ”änkedrottning” och blev betraktad som rikets första dam. Men hennes sonson, kung Asa, som ville återupprätta den sanna tillbedjan, avsatte henne ”därför att hon hade gjort en vedervärdig avgudabild åt den heliga pålen”, dvs. asheran. (1Ku 15:9–13; 2Kr 15:16) I 2 Krönikeboken 13:2 kallas hon Mikaja.

10. Ett litet kungarike som låg i norra delen av Palestina när israeliterna intog landet. Det kallades också Maakat. Området skulle uppenbarligen ingå i Manasses stams område, men  berättelsen visar att israeliterna inte fördrev invånarna i Maaka; dessa förblev boende ”mitt i Israel”. (5Mo 3:14; Jos 13:13) Maaka nämns som regel i förbindelse med grannriket Gesur och låg sannolikt norr om det riket och gränsade troligen till området Basan. (Jos 12:5) Man menar i allmänhet att Maaka sträckte sig från de sydliga sluttningarna på berget Hermon ner till Hulebäckenet samt från Jordan och österut till randen av Syriska öknen, vilket betyder att riket i stort sett omfattade norra delen av det nuvarande Golan.

Maaka var ett arameiskt (syriskt) kungarike. Invånarna härstammade möjligen från den Maaka som var son till Nahor. (1Mo 22:24; 1Kr 19:6) När ammoniterna drog ut i krig mot kung David lejde de bland annat kungen i Maaka. Att Maaka bidrog med så få soldater jämfört med de övriga allierade kan tyda på att riket inte var så stort. (2Sa 10:6–8) Joab segrade över ammoniterna och deras arameiska allierade. Därefter vann kung David ytterligare en seger över araméerna. (2Sa 10:13–19) Av senare berättelser tycks det framgå att riket Maaka till slut kom under kungariket Damaskus herravälde.