[Melkisẹdek] Betyder ”rättfärdighetens kung”.

Kung i det forntida Salem och ”präst åt Gud den Högste”, Jehova. (1Mo 14:18, 22) Han är den förste präst som nämns i Bibeln; han började sin tjänst någon gång före 1933 f.v.t. Eftersom han var kung i Salem, som betyder ”frid” eller ”fred”, kallas han av aposteln Paulus ”fredens kung”, och på grund av sitt namn kallas han också ”rättfärdighetens kung”. (Heb 7:1, 2) Man menar att det forntida Salem utgjorde kärnan i det senare Jerusalem, och namnet kom att ingå i namnet på denna stad, som också ibland kallas ”Salem”. (Ps 76:2)

Efter det att patriarken Abram (Abraham) hade besegrat Kedorlaomer och de kungar som var allierade med honom kom han till Savelågslätten, ”kungens lågslätt”. Där kom Melkisedek ut ”med bröd och vin” och välsignade Abraham  med orden: ”Välsignad vare Abram av Gud den Högste, som har frambringat himmel och jord; och välsignad vare Gud den Högste, som har överlämnat dina förtryckare i din hand!” Därefter gav Abraham denne kung och präst ”en tiondel av allt”, dvs. av ”det förnämsta bytet”, som han hade förvärvat under sitt framgångsrika fälttåg mot de allierade kungarna. (1Mo 14:17–20; Heb 7:4)

En förebild till Kristi prästadöme. I en anmärkningsvärd profetia om Messias lyder Jehovas svurna ed till Davids ”Herre”: ”Du är präst till oöverskådlig tid efter Melkisedeks sätt!” (Ps 110:1, 4) Denna inspirerade psalm gav hebréerna grund till att förvänta att prästämbetet och kungaämbetet skulle förenas i den utlovade Messias. Aposteln Paulus undanröjer i sitt brev till hebréerna varje tvivel om vem den förutsagde var, när han talar om ”Jesus, som har blivit överstepräst efter Melkisedeks sätt för evigt”. (Heb 6:20; 5:10; se FÖRBUND.)

Insatt av Jehova. Det är uppenbart att det var Jehova själv som insatte Melkisedek som präst. När Paulus talade om Jesu ställning som den store översteprästen påpekade han: ”Ingen tar sig självmant den äran, utan endast när han blir kallad av Gud, alldeles som Aron också blev.” Han förklarade också: ”Således förhärligade inte heller Kristus sig själv genom att bli överstepräst, utan förhärligades av honom som sade med hänsyftning på honom: ’Du är min son; jag har i dag blivit din fader.’” Därefter tillämpade aposteln de profetiska orden i Psalm 110:4 på Jesus Kristus. (Heb 5:1, 4–6)

Tog emot tionde av Levi. Melkisedeks prästadöme var oberoende av det aronitiska prästadömet i Israel och var enligt Bibeln överlägset detta. Det framgår bland annat av den vördnad som visades Melkisedek av Abraham, som var förfader till hela Israels nation, i vilken Levis prästerliga stam ingick. Abraham, ”Jehovas vän”, som blev ”far till alla som har tro” (Jak 2:23; Rom 4:11), gav en tiondel, ”tionde”, till Melkisedek, som alltså var präst åt Gud den Högste. Paulus visar att leviterna uppbar tionde av sina bröder, som också härstammade från Abraham. Han påpekar dock att Melkisedek ”som inte ledde sin härkomst från dem uppbar tionde av Abraham”, och han tillägger: ”Genom Abraham har också Levi, som får tionde, själv gett tionde, ty som ännu ofödd var han till i sin förfaders kropp när Melkisedek mötte denne.” Även om de levitiska prästerna tog emot tionde av Israels folk, hade de alltså själva, representerade av sin förfader Abraham, betalat tionde till Melkisedek. Att Melkisedeks prästadöme var överlägset det levitiska prästadömet framgår också av att det var Melkisedek som välsignade Abraham, för enligt Paulus välsignas ”det som är ringare ... av den större”. Allt detta bidrar till att Melkisedek är en lämplig förebild till den store översteprästen, Jesus Kristus. (Heb 7:4–10)

Varken föregångare eller efterträdare. Paulus visar att det inte var möjligt att uppnå fullkomlighet genom det levitiska prästadömet och att det därför var nödvändigt att det framträdde en präst ”efter Melkisedeks sätt”. Han påpekar att Jesus var av Judas stam, som inte var någon prästerlig stam, och framhäver därigenom likheten mellan Jesus och Melkisedek och visar att Jesus blev präst, inte ”enligt en lag vars bud gäller köttet, utan enligt kraften i ett oförstörbart liv”. Aron och hans söner blev präster utan en svuren ed, men Jesus Kristus blev insatt som präst genom en ed svuren av Jehova. De levitiska prästerna var dessutom underkastade döden och måste ha efterträdare, medan den uppståndne Jesus Kristus ”förblir vid liv för evigt”, och därför ”har han sitt prästadöme utan några efterträdare”. Det betyder att han ”fullständigt [kan] rädda dem som närmar sig Gud genom honom, eftersom han alltid är vid liv för att lägga sig ut för dem”. (Heb 7:11–25)

I vilket avseende hade Melkisedek ”varken en början på sina dagar eller ett slut på sitt liv”?

Paulus framhöll ett mycket viktigt faktum angående Melkisedek, när han sade: ”Han står där utan far, utan mor och utan släktregister, och han har varken en början på sina dagar eller ett slut på sitt liv, men han har gjorts lik Guds Son: han förblir präst för beständigt.” (Heb 7:3) Det var med Melkisedek som med andra människor – han föddes och dog. Men vi får inte veta vad hans far och mor hette, det sägs ingenting om hans förfäder eller ättlingar, och Bibeln innehåller inga upplysningar om hur han började sina dagar eller slutade sitt liv. Melkisedek är därför en lämplig förebild till Jesus Kristus, vars prästadöme inte har något slut. Liksom Melkisedek enligt Bibelns skildring varken hade någon föregångare eller någon efterträdare i sitt prästämbete, hade Kristus inte någon föregångare som var överstepräst som han, och Bibeln visar att han aldrig heller kommer att få någon efterträdare. Och även om Jesus föddes i Judas stam och i Davids kungliga släktlinje, hade denna köttsliga härstamning ingen inverkan på hans prästadöme. Att han blev både kung och präst berodde inte heller på köttslig  härstamning. Grundvalen för detta var Jehovas egen ed.

En uppfattning som läggs fram i den jerusalemiska targumen och som har godtagits av många judar och andra är att Melkisedek var Noas son Sem. Sem levde på den tiden och levde till och med längre än Abrahams hustru Sara. Noa hade också uttalat en särskild välsignelse över Sem. (1Mo 9:26, 27) Att Sem och Melkisedek var samma person har dock inte kunnat bekräftas. Det man kan fastslå är att Bibeln inte nämner något om Melkisedeks nationalitet eller släktförhållanden, och det av goda skäl, för därigenom kan han vara en förebild till Jesus Kristus, som genom Jehovas svurna ed ”har blivit överstepräst efter Melkisedeks sätt för evigt”. (Heb 6:20)