[Mikạja] Betyder ”vem är som Jehova?”

1. En av kung Rehabeams hustrur; dotter till Uriel från Gibea och mor till kung Abia i Juda. Hon kallas också Maaka. (2Kr 11:18, 20; 13:1, 2)

2. Son till Jimla; profet för Jehova i nordriket Israel under kung Ahabs regering. (1Ku 22:8) Medan Jehosafat, Judas kung, var på besök hos Ahab, Israels kung, bad Ahab honom följa med på ett fälttåg mot araméerna för att återerövra Ramot-Gilead. Jehosafat gick med på det men föreslog att de skulle rådfråga Jehova. Ahab samlade omkring 400 profeter och frågade dem: ”Skall jag dra i krig mot Ramot-Gilead, eller skall jag låta bli?” De svarade att kungen skulle dra upp och att Jehova skulle ge staden i kungens hand. Men Jehosafat ville försäkra sig om att detta var Jehovas vilja. Ahab sände då motvilligt bud efter Mikaja, den profet som alltid hade profeterat ont med avseende på honom. Budbäraren uppmanade Mikaja att säga samma sak till Ahab som de andra  profeterna hade sagt. Först gjorde Mikaja det, men Ahab band honom med ed och sade åt honom att säga ”sanningen i Jehovas namn”. Då sade Mikaja: ”Jag ser alla israeliterna skingrade på bergen, lika får som inte har någon herde.” (1Ku 22:1–17; 2Kr 18:1–16)

Mikaja berättade sedan hur han i en syn hade sett Jehova sitta på sin himmelska tron och att Jehova hade frågat andeskapelserna, som var samlade hos honom: ”Vem vill förleda Ahab, så att han drar upp och faller vid Ramot-Gilead?” En av andeskapelserna sade då att han skulle gå och bli ”en bedräglig ande” i alla Ahabs profeters mun. Jehova svarade: ”Förled honom du, och du kommer också att lyckas. Gå ut och gör så.” Mikaja sade sedan till Ahab att Jehova hade lagt en bedräglig ande i alla hans profeters mun, men han tillade: ”Jehova själv har sagt att olycka skall drabba dig.” Detta fick den falske profeten Sidkia att gå fram och slå Mikaja på kinden och hånfullt fråga: ”På vilken väg har Jehovas ande gått bort från mig för att tala med dig?” Mikaja svarade modigt: ”Det skall du få se den dag då du går in i den innersta kammaren för att gömma dig.” Ahab befallde därefter att Mikaja skulle sättas i interneringshuset och att han skulle ges en minskad brödranson och en minskad vattenranson tills kungen kom tillbaka välbehållen. Ahab återvände emellertid aldrig. Under striden vid Ramot-Gilead var det nämligen ”en man som spände sin båge och sköt på måfå”, och pilen träffade den israelitiske kungen, som sårades och dog. Mikajas sista ord till Ahab hade varit: ”Om du verkligen kommer tillbaka välbehållen, då har Jehova inte talat genom mig.” Kungens död var ett bevis för att Mikaja var Jehovas profet. (1Ku 22:18–37; 2Kr 18:17–34)

3. En av de furstar som kung Jehosafat sände ut som lärare i hela Juda, tillsammans med leviter och präster. De undervisade folket i alla Judas städer, och de hade med sig ”boken med Jehovas lag”. (2Kr 17:7–9)

4. Far till Akbor (Abdon), en man som tillsammans med några andra sändes i väg av kung Josia för att fråga Jehova angående orden i den lagbok som strax innan hade blivit funnen. Han kallas också Mika. (2Ku 22:12, 13; 2Kr 34:20, 21)

5. ”Son till Gemarja, son till Safan.” Mikaja var närvarande i den matsal som tillhörde hans far, Gemarja, när Baruk där läste upp för folket ur bokrullen med Jehovas ord genom Jeremia mot Israel, Juda och alla nationerna. Efter att ha hört detta budskap berättade han det för kung Jehojakims sekreterare och furstar. (Jer 36:2, 9–13)

6. En av prästen Sakarjas förfäder. Sakarja var bland dem som blåste i trumpet vid invigningsceremonin när Jerusalems mur hade blivit återuppbyggd. Mikaja kallas också Mika. (Neh 11:22; 12:31, 35)

7. En präst bland dem som blåste i trumpet i en av de två ”tacksägelsekörerna” som deltog i processionståget vid invigningen av Jerusalems återuppbyggda mur på Nehemjas tid. (Neh 12:40, 41)