Ett kärl, skålformat invändigt, för krossning av sädeskorn, kryddor, oliver och andra ämnen genom stötning.

På egyptiska gravmålningar avbildas ganska stora mortlar. De var troligen gjorda av trä och mortelstötarna av metall. På en gravmålning ses två män som står vid samma mortel, och de stöter växelvis med var sin metallstöt (klubbformade i bägge ändarna) som de håller med båda händerna på mitten. Målningen antyder att innehållet i morteln siktades eller silades över i ett annat kärl när det hade stötts tillräckligt, och sedan hälldes de grövre delarna tillbaka i morteln och krossades ytterligare.

I vildmarken beredde israeliterna mannat genom att mala det på handkvarnar eller stöta det i mortel (hebr.: medhokhạh). (4Mo 11:7, 8)

Den bästa olivoljan framställdes genom att man stötte frukterna i en mortel. På det sättet kunde oljan utvinnas ur enbart fruktköttet, medan en oljepress även krossade kärnorna. Till lampstället i mötestältet skulle ren olja av stötta oliver användas. Samma slags olja skulle även användas i samband med att det ständiga brännoffret frambars och utan tvivel också som ingrediens i den heliga smörjelseoljan. I helgedomen användes rökelse som stötts till fint pulver. (2Mo 27:20, 21; 29:40, 42; 30:23–25, 35, 36)

Eftersom det är en fördjupning i en mortel, används den passande i Bibeln för att beskriva en viss landskapsform. Det sägs i Domarboken 15:18, 19 att Gud gav Simson dricksvatten genom att klyva ”den mortelformade fördjupningen” (hebr.: makhtẹsh) i Lehi. Och en viss stadsdel i Jerusalem, Maktesh eller Mortelkvarteret (hebr.: hamMakhtẹsh, som betyder ”morteln”), har möjligen fått sitt namn på grund av en  bäckenliknande fördjupning i den delen av staden. (Sef 1:11, not; jfr Åk, 1917, 2000.)

Säd som stöts till mjöl i en mortel utsätts för mycket hård behandling. Därför används detta tillvägagångssätt bildligt i Bibeln när det sägs: ”Även om du stöter dåren med en stöt bland grynen i en mortel [hebr.: bammakhtẹsh], viker hans dårskap inte ifrån honom.” (Ord 27:22)