Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Mynta

Mynta

(grek.: hēdỵosmon)

En starkt doftande ört som i Bibeln nämns bara i förbindelse med de skriftlärda och fariséerna, som var ytterst noggranna med att ge tionde av mynta samtidigt som de försummade det som var viktigare i lagen. (Mt 23:23; Lu 11:42) Det finns flera olika myntor i Palestina och Syrien, men gråmynta (Mentha longifolia) är den vanligaste. Det grekiska ordet hēdỵosmon (ordagr.: ”väldoftande”) betecknade inte bara en bestämd art, utan omfattade förmodligen alla då kända myntor.

Stjälken på myntorna är fyrkantig, och bladen sitter parvis på var sida om stjälken. De små, blåvita eller rosavita blommorna sitter antingen i kransar runt stjälken eller i ax. Sedan urminnes tider har myntor använts inom medicinen och som krydda på grund av den välluktande oljan i bladen och stjälkarna.