I Predikarens bok sägs det: ”För allt finns det en bestämd tid, ... en tid att gråta och en tid att skratta; en tid att hålla klagan och en tid att dansa omkring.” (Pre 3:1, 4) Ordet ”skratta” är här översatt från det hebreiska verbet sachạq. Grundbetydelsen är ”skratta”, men det här ordet och det besläktade ordet tsachạq har också översatts med uttryck som ”fira”, ”leka”, ”vara till förlustelse”, ”roa sig” och ”vänslas”. (2Sa 6:21; Job 41:5; Dom 16:25; 2Mo 32:6; 1Mo 26:8) I Ordspråksboken 8:30, 31 används ordet sachạq i förbindelse med Jehovas ”mästerlige arbetare” som ”gladdes” inför honom när jorden skapades, och i Jobs bok och Psalmernas bok används det för att beskriva hur djuren ”leker” på marken och i havet. (Job 40:20; Ps 104:26)

Uttryck för glädje. Det ges inte någon ingående beskrivning i Bibeln av israeliternas nöjen, men det framgår ändå tydligt att nöjen och avkoppling betraktades som något som var passande och önskvärt, så länge man rättade sig efter nationens religiösa principer. Den vanligaste formen av avkoppling var musik, sång, dans, samtal och olika spel eller lekar. Man tyckte också mycket om att framställa gåtor och svåra frågor. (Dom 14:12)

Direkt efter det att israeliterna hade blivit räddade vid Röda havet lovprisade de Jehova genom att sjunga, dansa och spela på tamburiner. (2Mo 15:20, 21) När Aron senare lät utropa ”en högtid till Jehovas ära” efter att ha gjort guldkalven, sägs det att folket åt och drack och sedan steg upp ”för att roa sig [letsachẹq]”. Men vid det här tillfället hörde deras sång och dans samman med avgudadyrkan, vilket drog vanära över dem. (2Mo 32:5, 6, 18, 19, 25)

Vid de tre årliga högtiderna hade israeliterna möjlighet att roa sig samtidigt som de uppfyllde Lagens krav när det gällde tillbedjan. I förbindelse med den högtid som firades en gång om året i Silo nämns ”ringdanser”. (Dom 21:21) Andra tillfällen till festligheter var vid segrar (Dom 11:34; 1Sa 18:6, 7) och vid kröningen av en kung. (1Ku 1:40) Det var huvudsakligen kvinnor som dansade, men det hände också att männen gjorde det. David dansade till exempel när man förde upp arken till Jerusalem. (2Sa 6:5, 14, 21; 1Kr 13:8; 15:29) Vid vinskörden och fårklippningen var det också glädje och fest. (Jer 25:30; 2Sa 13:23–28) Också vid bröllop gladde man sig. Jesus bidrog till glädjen vid ett bröllop i Kana. (Jer 7:34; 16:9; Joh 2:1–10) Enligt Lukas 15:25 firades den förlorade sonens hemkomst med bland annat musik och dans.

I Egypten fick slavarna undervisning i musik och dans för att de skulle kunna underhålla familjen och dess gäster. Grekerna anlitade  professionella danserskor och musiker för att underhålla gäster. På Herodes födelsedag, när Johannes döparen halshöggs, ingick dans i underhållningen. (Mt 14:6–8) Bland grekerna var dans ett populärt nöje, men ursprungligen var den grekiska dansen förknippad med religionsutövning.

En balanserad syn på nöjen. I vissa bibelställen varnas det för opassande former av nöjen, och det understryks att nöjen och avkoppling skall hållas på sin rätta plats. I Ordspråksboken beskrivs den enfaldige, för vilken det är som ”en lek [sechọ̄q]” att bedriva tygellöshet, och även den man som lurar sin medmänniska och säger: ”Jag skämtade [mesachẹq] ju bara!” (Ord 10:23; 26:19) Att nöjen har relativt ringa värde framgår av Ordspråksboken 14:13: ”Även under skratt [bisechọ̄q] kan hjärtat känna smärta, och glädjen slutar i bedrövelse.” (Jfr Pre 2:2; 7:2, 3, 6.) Filistéerna hämtade den blinde Simson för att han skulle roa (sachạq) dem, med den följden att han fick huset att störta samman över dem. (Dom 16:25–30)

Jeremia, som visste vilken allvarlig tid han levde i och som blev förföljd på grund av sitt predikande, sade att han inte hade suttit tillsammans med ”de skämtande [mesachaqịm]” och jublat av glädje. (Jer 15:17) Men även om han förutsade Jerusalems ödeläggelse, profeterade han också om den tid då stadens invånare än en gång skulle pryda sig med tamburiner och dra ut i de skrattandes dans. (Jer 30:19; 31:4) Och Sakarja förutsade den dag då torgen i det återuppbyggda Jerusalem på nytt skulle vara fulla av lekande barn. (Sak 8:5; se DANS; IDROTT OCH SPEL; TEATER.)