[Nạhor]

1. Far till Tera och farfar till Abraham. Nahor var son till Serug och avkomling av Sem. Han levde i 148 år (2177–2029 f.v.t.). (1Mo 11:22–26; 1Kr 1:24–27; Lu 3:34–36)

2. Son till Tera; sonson till Nahor (nr 1) och bror till Abraham. (1Mo 11:26; Jos 24:2) Nahor gifte sig med Milka, som var syster till Lot och dotter till en annan bror till Nahor, Haran. Med henne fick han 8 söner, och med bihustrun Reuma fick han ytterligare 4 söner, sammanlagt 12, av vilka somliga blev stamöverhuvuden. (1Mo 11:27, 29; 22:20–24) Genom sin son Betuel blev Nahor farfar till Laban och Rebecka, farfarsfar till Lea och Rakel och morfarsfar till Jakob (Israel) och Esau. (1Mo 24:15, 24, 47; 29:5, 16; 1Kr 1:34)

I Första Mosebokens berättelse om hur Tera och Abraham lämnade kaldéernas Ur nämns inte Nahors namn bland dem som begav sig av. (1Mo 11:31) Det ser emellertid ut som om Nahor senare kom till Haran, den plats där Abrahams tjänare hämtade en hustru åt Isak, där Tera hade bosatt sig och levt resten av sitt liv och där Nahors sonson Laban bodde när Jakob kom till honom. (1Mo 11:31, 32; 12:4; 27:43) Abrahams tjänare kom ”till Nahors stad”, antingen till själva Haran eller till en plats i närheten, kanhända det Nahur som ofta nämns på lertavlor som hittats i Mari och är från andra årtusendet f.v.t. (1Mo 24:10; 29:4; The Biblical Archaeologist, 1948, sid. 16) Och när Jakob och Laban skildes åt bad Laban ”Abrahams gud och Nahors gud” döma mellan dem. (1Mo 31:53; se HARAN nr 4.)