(hebr.: lilịth)

En skapelse som nämns i beskrivningen av hur Edom skulle bli fullständigt ödelagt och av de varelser som skulle finnas i ruinerna. (Jes 34:14) Det hebreiska ordet har översatts med ”tornuggla” (SFB), ”nattskärra” (NE, NV) och ”elffuor [älvor]” (1541), men Bibel 2000 och 1917 års svenska översättning transkriberar helt enkelt ordet som ”Lilit”.

Många kännare har försökt visa att det hebreiska ordet är ett lånord från sumeriskan och akkadiskan och att det är avlett av namnet på en mytologisk kvinnlig stormdemon (Lilitu). Professor G. R. Driver menar emellertid att det hebreiska ordet (lilịth) är avlett av ett rotord som betecknar ”alla slags slingrande rörelser eller böjda föremål”, alldeles som det hebreiska ordet lạjil (eller lạjlah), som betyder ”natt”, förmedlar tanken på något som ”sveper sig runt eller höljer jorden”. Med tanke på det säger han att lilịth kan beteckna nattskärran, en nattfågel som är  känd för att göra snabba kast och svängar när den jagar nattfjärilar, skalbaggar och andra insekter som flyger på kvällen och på natten. Han citerar naturforskaren Tristram, som säger att nattskärrorna ”blir mycket aktiva i skymningen, då de i hög fart och med tvära svängar jagar sitt byte”. (Palestine Exploration Quarterly, London 1959, sid. 55, 56)

Nattskärran blir uppemot 30 cm lång och har ett vingspann på 50 cm eller mer. Den mjuka fjäderdräkten påminner om en ugglas och är vackert spräcklig i grått och brunt. De mjuka vingfjädrarna gör att den kan flyga ljudlöst. Det är förmodligen det stora gapet som gett den det latinska släktnamnet Caprimulgidae, som betyder ”getmjölkare”. Enligt gammal folktro sög den mjölk från getter.

Det är inte osannolikt att en sådan fågel skulle kunna påträffas i det regnfattiga och torra Edom, eftersom det finns arter av denna fågel som lever i torra områden. Ökennattskärran (Caprimulgus aegyptius) lever nästan uteslutande i ökentrakter, och den håller till i akacielundar och tamarisker och söker föda i skymningen. Den nubiska nattskärran (Caprimulgus nubicus) förekommer i utkanten av öknen mellan Jeriko och Röda havet, alltså i områden som påminner om Edom.