[Nẹko]

En farao i Egypten som var samtida med kung Josia i Juda. Enligt den grekiske historikern Herodotos (II, 158, 159; IV, 42) var Nekos (Neko) son till Psammetikos (Psammetichos I), som han efterträdde på tronen. Han började bygga en kanal som skulle förbinda Nilen med Röda havet, men han fullföljde inte projektet. Däremot sände han en fenicisk flotta som lyckades segla runt Afrika, en resa som genomfördes på tre år.

Mot slutet av Josias 31 år långa regering (659–629 f.v.t.) var farao Neko på väg till floden Eufrat för att hjälpa assyrierna. Vid det tillfället trotsade Josia ”Nekos ord från Guds mun” och blev dödligt sårad vid Megiddo under ett försök att tränga tillbaka de egyptiska styrkorna. Omkring tre månader senare tillfångatog Neko Jehoahas, Josias efterträdare på tronen, och gjorde den 25-årige Eljakim till sin vasall och ändrade hans namn till Jehojakim. Neko utkrävde också höga böter av Judas rike. (2Kr 35:20–36:4; 2Ku 23:29–35) Mellan tre och fyra år senare (625 f.v.t.) blev Nekos styrkor besegrade vid Karkemish av babylonierna under Nebukadnessar. (Jer 46:2)