[Nekọda] Betyder ”spräcklig”.

1. Förfader till en grupp netinimtjänare som återvände från landsflykten i Babylon 537 f.v.t. (Esr 2:1, 43, 48; Neh 7:46, 50)

2. Förfader till en grupp som ”inte kunde uppge sitt fädernehus och sin härkomst”. (Esr 2:59, 60; Neh 7:61, 62) Eftersom namnen Delaja och Tobia nämns i förbindelse med Nekoda i dessa verser, men inte förekommer någon annanstans i förteckningarna över dem som återvände från landsflykten, antas det att denne Nekoda inte är densamme som Nekoda nr 1.