Den egenskap som innebär att man är vänlig och visar intresse för andras välfärd och låter det komma till uttryck genom hjälpsamma handlingar och tjänster. Det viktigaste ordet för ”omtanke” och ”omtänksamhet” i de kristna grekiska skrifterna är khrēstọtēs. Jehova Gud är det bästa exemplet i fråga om att visa omtanke om andra, och han gör det på många olika sätt. Han är till och med omtänksam om de otacksamma och onda och försöker på så vis få dem att ändra sinne. (Lu 6:35; Rom 2:4; 11:22; Tit 3:4, 5) De kristna är under Kristi ok, som är ”skonsamt [grek.: khrēstọs]” (Mt 11:30), och de uppmanas att klä sig i omtänksamhet (Kol 3:12; Ef 4:32) och utveckla Guds andes frukt, som inbegriper omtänksamhet (Gal 5:22). På så sätt visar de att de är Guds tjänare. (2Kor 6:4–6) ”Kärleken är ... omtänksam.” (1Kor 13:4)

Paulus behandlades omtänksamt av folket på Malta. Det heter att de visade ovanlig ”människokärlek” (ordagr.: ”människovänlighet”, grek.: filanthrōpịa). (Apg 28:2, not)

Se också artiklarna KÄRLEKSFULL OMTANKE och OFÖRTJÄNT OMTANKE.