Namnet på en person och på en plats.

1. Betyder ”mandom (fortplantningsförmåga)”, ”dynamisk energi (kraft)”. Son till Peleth; en av de främsta männen i Rubens stam. (4Mo 16:1) On var en av dem som riktade kritik mot Mose och Aron, men hans namn förekommer inte längre fram i berättelsen när upprorsmännen talar till Mose igen eller när Jehova straffar dem med tillintetgörelse. (4Mo 16:2, 3, 12–14, 23–35) Detta kan betyda att han spelade en mycket underordnad roll i upproret eller att han rentav drog sig ur det efter Moses första tillrättavisning.

2. En känd stad i det forntida Egypten. Den låg strax nordöst om det nutida Kairo, på Nilens  östra strand och i närheten av den plats där floden delar sig och deltat börjar. I egyptiska inskrifter kallas staden Iunu, medan den omtalas som Ana eller Unu i de assyrisk-babyloniska inskrifterna. Man anser att det egyptiska namnet betyder ”pelarstaden”, vilket möjligen syftar på de obelisker (höga, avsmalnande stenpelare, upptill avslutade av en liten pyramid) som staden var berömd för. Enligt en annan teori syftar namnet på den heliga sten (kallad benben) som är förknippad med tillbedjan av solguden Ra (Re). Grekerna kallade staden Heliopolis, vilket betyder ”Solstaden”, eftersom den var centrum för egyptiernas soldyrkan.

I Bibeln nämns On första gången i samband med att Josef gifter sig med Asenat, dotter till Potifera, prästen i On. (1Mo 41:45, 50) Namnet på solguden Ra ingår för övrigt i namnet Potifera.

Med tiden blev prästerskapet i On mycket rikt; det konkurrerade med prästerskapet i Memfis i det avseendet och överträffades bara av prästerskapet i Thebe (Bibelns No-Amon). I anknytning till stadens soltempel fanns det en skola där man utbildade präster och undervisade i läkekonst. Grekiska filosofer och lärda kom dit för att studera prästernas teologiska uppfattningar, och staden blev känd som ett centrum för egyptisk vishet.

Profeten Jeremia förutsade under inspiration att kung Nebukadnessar skulle invadera Egypten och ”bryta sönder stoderna i Bet-Semes, som är i Egyptens land”. (Jer 43:10–13) Namnet Bet-Semes betyder ”solens hus” och motsvarar alltså delvis det grekiska namnet Heliopolis. Därför är det troligen On som åsyftas här, och de ”stoder” som skulle brytas sönder kan mycket väl ha varit de många obeliskerna kring soltemplet.

Hesekiels profetia innehåller en liknande varning. (Hes 30:10, 17) I den hebreiska texten innehåller stadens namn här andra vokaltecken än det gör i Första Moseboken, så att det ordagrant står Aven (hebr.: ’ạwen). En del kännare menar att detta är en ordlek, eftersom Aven betyder ”ondska” eller ”något skadligt” och On var ett centrum för avgudadyrkan.

Det kan också röra sig om en ordlek i Jesaja 19:18, där den masoretiska texten säger att det skall vara ”fem städer i Egyptens land som talar Kanaans språk och svär vid härarnas Jehova” och att en av dem skall kallas ”Nedrivningens stad [hebr.: ‛Ir ha-Hẹres]”. Den Jesajarulle man fann bland Dödahavsrullarna säger här ‛Ir ha-Chẹres, som betyder ”solens stad”, vilket tyder på att det är On (Heliopolis) som åsyftas. Ordleken kan alltså bestå i att ordet Chẹres (ett hebreiskt ord för ”sol”, mindre vanligt än shẹmesh) avsiktligt har ersatts med Hẹres (nedrivning), eftersom Jehova hade för avsikt att tillintetgöra den avgudiska staden On. En omskrivning av denna del av versen i den arameiska targumen lyder: ”Solens hus stad, som skall förstöras.”

Efter den förutsagda ödeläggelsen under Nebukadnessars invasion drabbades On (Heliopolis) uppenbarligen av ännu ett hårt slag när Kambyses II erövrade Egypten (enligt den grekiske geografen Strabon, som levde strax före början av den vanliga tideräkningen). (Geografika, 17, I, 27) På Strabons tid hade Heliopolis mist sin betydelse och låg delvis öde. I dag täcker byn al-Matariyya delar av det område där den forntida staden låg, och allt som finns kvar av dess prakt är en obelisk av röd granit från Sesostris I:s tid. Andra obelisker från Heliopolis står nu i New York, London och Rom.