Det hebreiska ord som översätts med ”ordspråk”, ”ordspråksmässigt budskap” eller ”liknelse” (mashạl) anses i allmänhet vara avlett av ett rotord som betyder ”likna” eller ”kunna jämföras med” (Ps 49:12), och många ordspråk bygger just på likheter eller jämförelser. En del forskare förbinder uttrycket med det hebreiska verb som betyder ”härska”. Uttrycket kan då förstås som en härskares uttalande, ett uttalande som är auktoritativt eller ett uttalande som vittnar om stort djupsinne. Detta stämmer med att kung Salomo, som var känd för sin vishet, uttalade 3 000 ordspråk och skrev ner många av dem. (1Ku 4:32)

Bland israeliterna fanns det talesätt som liknade ordspråk och vars innebörd hade samband med de förhållanden som rådde då. De var vanligtvis korta och fyndiga. (1Sa 10:12) Men det var inte alla ordspråk som uttryckte sunda uppfattningar, och i några fall kom Jehova med direkta invändningar mot ett ordspråk. (Hes 12:22, 23; 18:2, 3)

En del ordspråk blev till talesätt som uttryckte hån och förakt för vissa människor. (Hab 2:6) I sådana fall omtalades till och med den eller det som blev föremål för sådant förakt som ”ett ordspråk”. Israeliterna blev till exempel varnade för att både de och deras tempel skulle bli till ett ordspråk bland nationerna om de inte lyssnade till Jehova och lydde hans bud. (5Mo 28:15, 37; 1Ku 9:7; 2Kr 7:20) Den inställning man hade till en nation som blev till ett ordspråk framgår tydligt av andra uttryck som används i sammanhanget, vilka visar att israeliterna skulle bli smädade och förödmjukade och få utstå spott och spe. (Ps 44:13–15; Jer 24:9) Enskilda individer som blev till ett ordspråk hånades i dryckesvisor, och det kunde också hända att andra spottade dem i ansiktet. (Ps 69:11, 12; Job 17:6) Den som blev till ett ordspråk blev alltså djupt förnedrad.

Det var inte alla ordspråksmässiga uttalanden som formulerades i en eller två korta, kärnfulla meningar. I Jesaja, kapitel 14, finns det ett ganska långt ordspråksmässigt budskap som på ett levande sätt och med träffande jämförelser ger en bild av de katastrofala följder som Babylons kungs stolthet skulle få. Med bitande sarkasm hånas denne härskare som betraktade sig själv som den ”lysande, gryningens son”.

När ett ordspråk byggde på en likhet eller en jämförelse som först verkade dunkel eller svår att förstå, kunde det också kallas en gåta. (Ps 78:2) Det gällde till exempel den liknelse (mashạl) som Hesekiel blev inspirerad att framställa för israeliterna, då han jämförde nationens handlingssätt gentemot Babylon och Egypten med att en vinstock som blev planterad av en örn med tiden hungrigt sträckte sina rötter mot en annan örn. (Hes 17:2–18)

Några ordspråksmässiga framställningar, till exempel Jobs, hade poetisk stil. (Job 27:1; 29:1) De tankar som Job gav uttryck åt under inspiration formulerades inte i den koncisa stil som är karakteristisk för de flesta ordspråk, utan de  utformades som mycket lärorika dikter fyllda med bildspråk.

Gud lät Bileam framföra en rad ordspråksmässiga budskap, och även dessa är avfattade i poetisk stil. (4Mo 23:7, 18; 24:3, 15, 20, 21, 23) Bileam ville uttala en förbannelse över israeliterna, men i sina budskap välsignade han dem i stället ”i övermått”, medan han däremot förutsade ve för andra folk. (4Mo 23:11) Att Bileams uttalanden betecknas som ordspråksmässiga budskap beror inte på att de blev vanliga talesätt eller att de var koncisa, fyndiga visdomsord. Det beror snarare på att det han sade var så kraftfullt och innehållsrikt och att han använde liknelser och jämförelser i några av sina uttalanden.