Det hebreiska ordet kelị, som ibland har återgetts med ”packning”, har en bred användning. Ordets grundbetydelse är möjligen ”något som innehåller [något]”, ”behållare”. (Se VAPEN, RUSTNING.)

Lägrade härar, resande, de som skulle vara med vid högtider långt hemifrån samt andra tog med sig en packning med det nödvändiga. (1Sa 10:21, 22; 17:22; 25:9–13) I Israel införde David en förordning, nämligen att de som blev kvar för att vakta packningen under ett fälttåg skulle få en lika stor andel av krigsbytet som de som hade varit med i striden. (1Sa 30:21–25)

Egypten uppmanades att göra sig redo för landsflykt genom att skaffa sig ”packning för landsflykt”, eftersom landet med säkerhet skulle besegras av Babylon, som profeten Jeremia hade förutsagt. (Jer 46:13, 19) Hesekiel förde ut en ”packning för landsflykt” ur sitt hus mitt på ljusa dagen som en symbolisk handling, som betydde att Jerusalems invånare skulle föras i landsflykt till Babylon. (Hes 12:1–4, 7–11)