[Pạllu] Kortform i hebr. av Pelaja, som betyder ”Jah har handlat underbart”.

Den som nämns som nummer två av sönerna till Ruben, Jakobs förstfödde. (1Mo 46:9; 1Kr 5:3) Pallu blev stamfar till palluiternas släkt i Rubens stam. (2Mo 6:14; 4Mo 26:5) Han är möjligen identisk med den av Rubens söner som i 4 Moseboken 16:1 kallas Peleth.