[Pẹka] Från en rot som betyder ”öppna”.

Son till Remalja; kung i Israel under en 20-årsperiod från omkring 778 f.v.t.; samtida med de judeiska kungarna Asarja (Ussia), Jotam och Ahas. Peka hade tidigare tjänat som adjutant åt den israelitiske kungen Pekahja. Men under Ussias 52:a regeringsår mördade Peka kung Pekahja, med stöd av 50 man från Gilead, och tillskansade sig makten över Israel i Samaria. (2Ku 15:25, 27) Under Pekas regering fortsatte den avgudiska kalvdyrkan. (2Ku 15:28) Peka ingick dessutom förbund med Resin, Arams kung. Mot slutet av den judeiske kungen Jotams regering (som började under Pekas andra regeringsår) skapade både Peka och Resin problem för Juda. (2Ku 15:32, 37, 38)

Efter det att Jotams son Ahas hade börjat regera, under Pekas 17:e regeringsår, trängde Resin och Peka in i Juda i avsikt att avsätta Ahas och insätta en son till Tabeel som kung. De lyckades inte inta Jerusalem (2Ku 16:1, 5; Jes 7:1–7), men Juda led stora förluster. På en enda dag dödade Peka 120 000 av Judas män. Den israelitiska hären tog dessutom 200 000 judéer till fånga. Men på profeten Odeds inrådan, något som ett antal ledande män från Efraim stödde, fördes dessa fångar tillbaka till Juda. (2Kr 28:6, 8–15)

Trots att profeten Jesaja hade försäkrat Ahas att den arameisk-israelitiska sammansvärjningen inte skulle lyckas störta honom från tronen (Jes 7:6, 7), skickade den trolöse Ahas mutor till den assyriske kungen Tiglat-Pileser III för att få hans hjälp. Då intog den assyriske kungen Damaskus och dödade Resin. (2Ku 16:7–9) Det var tydligtvis i samband med detta som Tiglat-Pileser också erövrade Gilead, Galileen och Naftali och ett antal städer i norra Israel. (2Ku 15:29) Därefter blev Peka dödad av Hosea, Elahs son, som blev Israels näste kung. (2Ku 15:30)

I ett fragment av en historisk text berättar Tiglat-Pileser III om sitt fälttåg mot Israel: ”Alla dess invånare (och) deras ägodelar förde jag till Assyrien. De störtade sin kung, Peka (Pa-qa-ha), och jag insatte Hosea (A-ú-si-’) som kung över dem.” (Ancient Near Eastern Texts, utgiven av J. B. Pritchard, 1974, sid. 284)