De hebreiska ord som är återgivna med substantiven ”plåga” eller ”hemsökelse” betyder ordagrant ”beröring”, ”(sjukdoms)angrepp”, ”slag”, ”nederlag” och ”död”. Jehova Gud sände plågor och hemsökelser som straff för upproriskt knotande (4Mo 16:41–50), vägran att göra hans vilja (Sak 14:12, 15, 18), hädiskt bruk av något heligt (1Sa 5:1–6:4), övergrepp mot hans smorda (1Mo 12:17; Ps 105:15) och trolöshet eller överträdelse av hans lag (3Mo 26:21; 4Mo 14:36, 37; 31:16; 5Mo 28:59–61; 1Kr 21:17, 22; 2Kr 21:12–15). Gud kunde låta sådana plågor komma genom änglar eller genom människor. (2Sa 24:17; Jer 19:1–8; 25:8, 9; 49:17; 50:13, 14) För att plågorna skulle upphöra krävdes förböner av Jehovas tjänare eller att de ångerfulla själva vände sig till Gud i uppriktig bön. (1Mo 20:17, 18; 1Ku 8:37, 38; 2Kr 6:28, 29)

En plåga kunde också vara en naturlig konsekvens av synd. (Ord 6:32, 33) Det kunde också röra sig om en sjukdom, till exempel ett ”angrepp av spetälska” (3Mo 13:2), eller motgångar som hade olika orsaker (Ps 38:11; 73:5, 14).

De plågor som Jehova lät drabba Egypten på Moses tid var manifestationer av hans stora makt och ledde till att hans namn blev förkunnat bland nationerna. (2Mo 9:14, 16) Flera generationer senare talade andra folk fortfarande om verkningarna av dessa plågor. (Jos 2:9–11; 9:9; 1Sa 4:8; 6:6) Dessutom visade plågorna att de egyptiska gudarna var maktlösa. (2Mo 12:12; 4Mo 33:4; se GUDAR OCH GUDINNOR [De tio plågorna]; MOSE [Inför Egyptens farao].)

Det grekiska verbet basanịzō (och besläktade ord) förekommer över 20 gånger i de kristna grekiska skrifterna. Verbet hade grundbetydelsen ”pröva med hjälp av en probersten [bạsanos]” och den utvidgade betydelsen ”undersöka eller förhöra med hjälp av tortyr”. I de kristna grekiska skrifterna används det enligt lexikografer i betydelsen ”plåga(s)”, ”pina(s)”, ”orsaka (lida) stark smärta”. (Mt 8:29; Lu 8:28; Upp 12:2)

Verbet basanịzō används i flera sammanhang i Bibeln. Det berättas till exempel om en lam tjänare som ”plågas förfärligt” (NV) eller ”lider svårt” (1917). (Mt 8:6; jfr Mt 4:24, där pluralformen av det besläktade substantivet är återgivet med ”plågor”.) Och om Lot sägs det att ”det var en pina” (Gi) för honom eller att han ”plågades” (NV, SFB, 2000) av att se de laglösa gärningarna bland folket i Sodom. (2Pe 2:8) Ordet används dessutom i förbindelse med att vara ute i hårt väder i en båt. (Mt 14:24; Mk 6:48)

Substantivet basanistẹ̄s, som förekommer i Matteus 18:34, har i en del översättningar återgetts med ”fångvaktare” (NV, SFB; jfr Mt 18:30) och i andra översättningar med ”plågare” (Åk) och ”bödelsdrängar” (2000). Tortyr användes ibland i fängelser för att få fångar att tala (detta framgår av Apg 22:24, 29, även om ordet basanịzō inte används där), och basanistẹ̄s kom därför att beteckna fångvaktare. Angående det sätt som ordet används på i Matteus 18:34 sägs det i ett bibliskt uppslagsverk: ”Själva frihetsberövandet betraktades tydligtvis som en ’plåga’ (något som det utan tvivel också var), och ’plågarna’ kan därför inte ha varit något annat än fångvaktare.” (The International Standard Bible Encyclopaedia, utgiven av J. Orr, 1960, bd V, sid. 2999) Att somliga enligt Uppenbarelseboken 20:10 skall ”plågas dag och natt i evigheters evighet” betyder därför utan tvivel att  de kommer att befinna sig i ett tillstånd av fångenskap. Att frihetsberövande kan ses som en plåga framgår tydligt när man jämför Matteus 8:29 med Lukas 8:31. (Se ELDSJÖN.)

En del bibelkommentatorer har som stöd för läran om evig pina i eld använt bibelställen där ordet ”plåga” och besläktade ord förekommer. Men som redan nämnts ger Bibeln oss skäl att tro att Uppenbarelseboken 20:10 skall förstås på ett annat sätt. I vers 14 sägs det att ”eldsjön”, där vissa blir plågade, ”betyder den andra döden”. Jesus sade om en rik man att han ”befann sig i plågor” (Lu 16:23, 28), men som artikeln LASARUS (nr 2) visar rörde det sig inte om en verklig händelse och en verklig person utan om en liknelse. Också på andra ställen i Uppenbarelseboken kan man på grund av sammanhanget förstå att ordet ”plåga” måste ha en bildlig eller symbolisk innebörd. (Upp 9:5; 11:10; 18:7, 10)

De hemsökelser (grek.: plēgai, ordagr.: ”slag”) som nämns i Uppenbarelseboken är av allt att döma uttryck för Guds vrede och skildrar symboliskt resultatet eller verkningarna av hans domar. (Upp 9:18, 20; 11:6; 15:1, 6, 8; 16:9, 21; 18:4, 8; 21:9; 22:18)