En särskild grupp romerska soldater som ursprungligen organiserades av Augustus som en livvakt åt kejsaren. I början bestod den förmodligen av nio kohorter (truppavdelningar) med 1 000 man i varje, men antalet kohorter och storleken på dem ändrades med tiden. Från början kom de flesta i pretoriangardet från Italien och fick högre lön än legionärerna, möjligen två eller tre gånger så mycket. Tiberius koncentrerade denna elitstyrka till Rom och byggde befästa kaserner nordöst om stadens mur. Kohorterna var huvudsakligen stationerade i Rom, men de kunde även sändas till andra länder. Eftersom pretoriangardet i stort sett var den enda stående hären i Italien, blev detta garde efter hand en betydande politisk maktfaktor som antingen kunde understödja eller störta en kejsare. Med tiden kunde män från provinserna tjänstgöra i gardet. Det upplöstes av kejsar Konstantin år 312.

 I evangelierna och Apostlagärningarna används det latinska lånordet praitọ̄rion i den grekiska texten om ett palats eller residens. En härförares tält kallades praetorium, och med tiden kom ordet att beteckna en ståthållares residens. Pilatus förhörde således Jesus i praetorium, ”ståthållarens palats”. (Joh 18:28, 33; 19:9; se STÅTHÅLLARENS PALATS.) I detta palats avkunnades tydligtvis domar, och det fungerade också som truppernas förläggning. (Mt 27:27; Mk 15:16) I Caesarea hölls Paulus ”under bevakning i Herodes pretorianska palats”. (Apg 23:35)

Med tanke på det här bruket av ordet har några menat att ordet praitọ̄rion i Filipperna 1:13 har avseende på Neros palats på Palatinen eller på en domstolsbyggnad i vilken Paulus fall behandlades. I M’Clintock och Strongs Cyclopædia (bd VIII, sid. 469) heter det emellertid: ”Det var inte kejsarpalatset, ... för det kallades aldrig prætorium i Rom; inte heller var det en domstol, för det fanns ingen sådan byggnad i Rom, och beteckningen prætoria användes inte om rättssalar förrän långt senare.” När Paulus var fängslad i Rom första gången hade han ”tillåtelse att bo för sig själv tillsammans med den soldat som bevakade honom”. (Apg 28:16) Hans bojor kunde alltså bli allmänt kända i förbindelse med Kristus bland soldaterna i pretoriangardet, särskilt om det var dagliga vaktombyten. Många översättare menar därför att ordet praitọ̄rion i Filipperna 1:13 betecknar pretoriangardet och inte någon byggnad eller domstol. (Ed, Hd, NV)

I Textus receptus finns orden ”överlämnade officeren fångarna åt befälhavaren för gardet” (Re) med i Apostlagärningarna 28:16. Några menar att den sistnämnde befälhavaren var Sextus Afranius Burrus, som var pretorianprefekt under Nero fram till 62 v.t. Bibelöversättaren J. N. Darby återger rentav orden så här: ”överlämnade hövitsmannen fångarna till den pretorianske prefekten”. Dessa ord är emellertid satta inom hakparentes för att visa att bibelhandskrifterna har olika läsarter. Andra nyare översättningar utelämnar helt den här frasen, eftersom den inte förekommer i sådana gamla handskrifter som Codex Sinaiticus, Codex Alexandrinus och Codex Vaticanus 1209. (SFB, 2000)