Upprätthållandet eller skipandet av det som är rätt på ett rättfärdigt och opartiskt sätt och i överensstämmelse med en norm. Det hebreiska ordet mishpạt, som ofta återges med ”rätt”, ”rättvisa”, ”rättsligt beslut”, ”dom”, kan också användas om en bestämd plan (2Mo 26:30), om något man brukar göra (1Mo 40:13), om en föreskrift (2Kr 4:20) eller om ett regelrätt tillvägagångssätt (3Mo 5:10).

Det hebreiska ordet mishpạt (rättvisa) förekommer ofta tillsammans med tsẹdheq och tsedhaqạh, som båda återges med ”rättfärdighet” i Nya världens översättning. (1Mo 18:19; Job 8:3; Jer 33:15) Ordet mishpạt används vanligtvis i sammanhang av juridisk karaktär, men det är inte någon egentlig skillnad mellan de bibliska begreppen ”rättvisa” och ”rättfärdighet”. (Jfr Am 5:24.)

Det grekiska ordet ẹndikos, som återges med ”i överensstämmelse med rättvisan” (NV), betecknar något som är ”tillbörligt” (2000) eller ”rättvist” (SFB), något man förtjänar. (Rom 3:8; Heb 2:2) Ordet krịsis, som ibland återges med ”rätt” eller ”rättvisa”, har grundbetydelsen ”dom”. (Mt 12:18, 20) Ett annat grekiskt ord, ekdịkēsis, som på några få ställen översätts med ”rätt”, har grundbetydelsen ”hämnd”. (Lu 18:7)

Jehova Gud, den högste Domaren och Lagstiftaren (Jes 33:22), ”älskar rättfärdighet och rättvisa” (Ps 33:5). ”Rättvisa och sann rättfärdighet förringar han inte.” (Job 37:23) Detta utgör en garanti för att han aldrig kommer att överge sina lojala. (Ps 37:28) Jehova är inte partisk mot vissa av sina skapelser, utan han tar emot och välsignar alla som fruktar honom och gör det som är rättfärdigt. (Apg 10:34, 35) Både enskilda personer och nationer straffas eller belönas i enlighet med sina gärningar. (Rom 2:3–11; Ef 6:7–9; Kol 3:22–4:1) Jehovas opartiska rättvisa präglas av barmhärtighet, vilket gör det möjligt för människor och nationer att vända om från sina onda vägar och på så sätt undgå att drabbas av hans ogynnsamma dom. (Jer 18:7–10; Hes 33:14–16; se FÖRKLARA RÄTTFÄRDIG.)

Eftersom Jehovas vishet är så överlägsen ofullkomliga människors vishet, är det människan och inte Gud som har behov av att lära sig ”rättvisans stig”. (Jes 40:14) Människor kan därför inte bedöma om Guds handlingar är rätta eller orätta. De måste forma sitt tänkesätt efter den norm för rättvisa som Jehova Gud har uppenbarat i sitt ord. Han sade till israeliterna: ”Är det mina vägar som inte är rätta, ni av Israels hus? Är det inte era vägar som inte är rätta?” (Hes 18:29) Eftersom Jehova är Skaparen finns det inte någon orsak att betvivla det rättmätiga i det han gör. (Rom 9:20, 21; se också Job 40:8–41:34.)

Jehova har därför alltid med rätta förväntat att de som vill ha hans godkännande skall lära känna hans norm för rättvisa och följa den. (Jes 1:17, 18; 10:1, 2; Jer 7:5–7; 21:12; 22:3, 4; Hes 45:9, 10; Am 5:15; Mik 3:9–12; 6:8; Sak 7:9–12) I likhet med Gud måste de vara opartiska, eftersom det motsatta skulle vara orättvist och i strid med kärlekens lag. (Jak 2:1–9) Det är emellertid inte en börda att göra det som är rätt enligt Guds norm. I själva verket är det en förutsättning för människans lycka. (Ps 106:3; jfr Jes 56:1, 2.) Detta är en sanning som erkändes av den  kände engelske juristen William Blackstone: ”[Gud] har så intimt förbundit och så oskiljaktigt sammanflätat den eviga rättvisans lagar med varje människas lycka att man inte kan uppnå lycka utan att iaktta dessa lagar; och om man noggrant iakttar dessa lagar, kan det inte annat än leda till lycka.” (Chadman’s Cyclopedia of Law, 1912, bd I, sid. 88)

Att de styrande utövar rättvisa bidrar likaså till undersåtarnas lycka och välbefinnande. (Jfr Ord 29:4.) Eftersom Kristus Jesus som kung i Guds rike – och alla de som har administrativa uppgifter under honom – alltid kommer att utöva rättvisa, kommer hans lojala undersåtar att finna glädje i att underordna sig hans rättfärdiga styre. (Jes 9:6, 7; 32:1, 16–18; 42:1–4; Mt 12:18–21; Joh 5:30; jfr Ord 29:2.)

Rättskipning och därtill hörande principer behandlas under DOMSTOL; LAG; RÄTTSSAK, RÄTTSTVIST.