[Sackẹus] Av hebr.; möjligen från en rot som betyder ”ren”.

En förste tullindrivare  i Jeriko som blev en lärjunge till Jesus. Som befattningshavare av detta slag stod Sackeus sannolikt över de andra tullindrivarna i och omkring Jeriko. Området kring Jeriko var bördigt och produktivt och gav tack vare handeln avsevärda tullintäkter, och Sackeus hade troligen i likhet med de flesta av tullindrivarna skaffat sig en del av sin stora rikedom genom att använda tvivelaktiga metoder. Det sägs om honom att ”han var rik”. (Lu 19:1, 2, 8; se TULLINDRIVARE.)

När Jesus kom till Jeriko på våren år 33 v.t., strax innan han skulle bege sig till Jerusalem där han skulle dö, ville Sackeus få se en skymt av honom, men han var liten till växten och kunde inte se honom på grund av folkskaran. Han sprang före till ett ställe längre fram, där han klättrade upp i ett träd och fann en bra utkiksplats. Detta intresse gjorde naturligtvis intryck på Jesus, som sade till Sackeus att han ville bo hos honom medan han var i Jeriko. Stadens invånare kom med invändningar och sade att Jesus gjorde sig till vän med syndare. Men Sackeus visade att han hade ändrat inställning, och han förklarade att det han hade skaffat sig på orätt vis skulle han ge tillbaka fyrdubbelt och att han skulle ge hälften av sina tillhörigheter åt de fattiga. Jesus förklarade sedan att Sackeus hushåll nu hade utsikt att vinna räddning. (Lu 19:3–10) Under besöket hos Sackeus framställde Jesus också liknelsen om minorna. (Lu 19:11–28)