[Seịra] Från en rot som betyder ”ha hår som reser sig (står rätt upp)”, syftar möjligen på skogbevuxna kullar.

Den plats dit Ehud flydde när han hade dödat den moabitiske kungen Eglon. Seira låg någonstans i Efraims bergstrakt, men det exakta läget är i dag okänt. (Dom 3:26, 27)