[Sịklag]

En stad som ursprungligen var en simeonitisk enklav i södra Juda. (Jos 15:21, 31; 19:1, 2, 5; 1Kr 4:24–30) Längre fram fick filistéerna kontrollen över Siklag. När David var på flykt undan kung Saul gav Akis, kungen i Gat, honom Siklag att bo i (och staden kom därefter att tillhöra Judas kungar). (1Sa 27:6) Amalekiterna gjorde ett infall i staden, brände den och tog fångar, däribland Davids hustrur Ahinoam och Abigajil. David besegrade sedan rövarstyrkan, befriade fångarna och tog tillbaka bytet, och när han kom till Siklag sände han något av bytet till sina vänner, som var äldste i Juda. (1Sa 30) Många beväpnade krigare slöt sig till David i Siklag, och det var här han fick veta att kung Saul hade dött. (2Sa 1:1, 2; 4:10; 1Kr 12:1, 2, 20–22) Efter landsflykten i Babylon bosatte sig några av Judas söner i staden. (Neh 11:25, 28) Man har framfört flera teorier om var Siklag låg, men arkeologen Y. Aharoni och andra identifierar den med Tall ash-Shariah (Tel Sera), 7 km öster om Gerar och 22 km nordväst om Beersheba.