[Sịmri]

1. Son till Sera och sonson till Juda. (1Kr 2:4, 6)

2. Den simeonitiske hövding som förde den midjanitiska kvinnan Kosbi in i Israels läger och begick otukt med henne i sitt eget tält; han var son till Salu. På grund av denna handling dödades Simri och Kosbi av Pinehas, något som hade Jehovas godkännande. Pinehas snabba ingripande medförde att den hemsökelse som redan hade lett till döden för tusentals överträdare bland israeliterna upphörde. (4Mo 25:6–8, 14–18)

3. Den femte kungen i tiostammarsriket Israel. Simri härskade i Tirsa i sju dagar omkring 951 f.v.t. Han hade tidigare varit anförare för hälften av stridsvagnarna under kung Elah, men vid ett tillfälle, när hären befann sig i Gibbeton och kung Elah var kvar i Tirsa, dödade Simri honom och alla de andra som tillhörde Basas hus och utropade sig själv till kung. Hans regeringstid blev dock mycket kort, för hären gjorde Omri till kung och återvände genast för att belägra Tirsa. Simri brände sedan upp kungens hus över sig. Simri omnämns som en som gjorde det som var ont i Jehovas ögon. (1Ku 16:3, 4, 9–20) Isebels sista ord syftar på hur det hade gått för Simri. När Jehu i triumf drog in i Jisreel ropade Isebel hånfullt från fönstret: ”Gick det väl för Simri som dräpte sin herre?” (2Ku 9:30, 31)

4. En avkomling av Saul genom Jonatan. (1Kr 8:33–36; 9:42) Några menar att han är identisk med nr 3, för det är möjligt att denne Simri (nr 3) kan ha försökt återvinna tronen därför att han tillhörde Sauls hus.

5. Tydligtvis en geografisk plats vars läge är okänt. Den förbinds ibland med Abrahams son Simran, men det finns inga säkra belägg för detta. (Jer 25:25; 1Mo 25:1, 2)