Sisera
[Sisẹra]
1. Härförare under den kanaaneiske kungen Jabin. Sisera bodde i Haroset, inte i Jabins stad Hasor, och han har en mer framträdande plats i skildringen än kung Jabin. Någon tid efter det att domaren Ehud hade gjort slut på moabiternas herravälde kom israeliterna under Siseras och Jabins förtryck i 20 år. (Dom 4:1–3; 1Sa 12:9)
När Sisera fick höra att Debora och Barak hade kallat samman israeliterna till strid mot honom, samlade han sina styrkor och sina 900 stridsvagnar med järnliar för att möta israeliterna i Kisons regnflodsdal. Men Jehova stred mot Sisera och spred förvirring i hela hans här, så att den led ett fullständigt nederlag. (Dom 4:7, 12–16, 23; 5:20, 21; Ps 83:9)
Siseras stridsvagnar körde fast (jfr Dom 5:21), och Sisera själv flydde till fots och kom till Jaels tält. Jael var keniten Hebers hustru. (Det var fred mellan Jabin och Hebers hushåll.) Hon bjöd in honom. Sisera, som var uttröttad efter striden och flykten, kände sig trygg i Jaels tält och lade sig för att vila. Jael gav Sisera mjölk att dricka, och han bad henne hålla vakt. När han hade fallit i djup sömn gick hon oförmärkt fram till honom och drev in en tältplugg genom tinningen på honom och ner i jorden. När Barak kom visade hon den fallne fienden för honom. (Dom 4:9, 17–22; 5:25–27) Siseras mor och hennes hushåll väntade förgäves på att han skulle komma hem med ett stort byte. (Dom 5:28–30)
2. Förfader till en släkt bland de netinimtjänare som återvände till Jerusalem tillsammans med Serubbabel 537 f.v.t. (Esr 2:1, 2, 43, 53; Neh 7:55) Bland netinimtjänarna fanns det också krigsfångar, och även om det är möjligt att några togs till fånga när Sisera (nr 1) blev besegrad och att de blev tempeltjänare, finns det inga skäl att tro att de netinimtjänare som återvände från Babylon var avkomlingar av den Sisera som levde på Baraks tid.