En känsla av fysiskt obehag; även intensiv mental eller känslomässig vånda.

Slitsamt arbete med att odla marken som Jehova hade förbannat (1Mo 3:17–19; 5:29), sårande ord (Ord 15:1), andras brist på uppskattning när de har blivit föremål för godhet (Rom 9:2) samt sjukdom och andra slags motgångar (Job 2:13; 16:6) har orsakat mental, känslomässig och fysisk smärta. Fruktansvärda och skrämmande situationer, både verkliga och sådana som förekommit i syner, har också gett upphov åt smärta. (Ps 55:3, 4; Jes 21:1–3; Jer 4:19, 20; Hes 30:4, 9; se också FÖDSLOSMÄRTOR.)

Inte mer någon smärta. Även om den fysiska smärtan är obehaglig, är den till nytta genom att den tydligt varnar när man riskerar att drabbas av kroppsskador, vilket gör att man kan undvika allvarliga skador. Uppfyllelsen av Guds löfte om att smärta inte skall finnas mer (Upp 21:4) kan därför inte innebära att människorna skall bli okänsliga för smärta. Däremot kommer mental, känslomässig och fysisk smärta som är en följd av synd och ofullkomlighet (Rom 8:21, 22) inte att finnas mer i den bemärkelsen att det som vållar sådan smärta (t.ex.  sjukdom och död) skall avlägsnas. Att kroppslig fullkomlighet inte nödvändigtvis innebär frånvaro av smärta framgår av att även den fullkomlige mannen Jesus upplevde både fysisk och känslomässig smärta i samband med sin död och den likgiltighet som många visade när han förkunnade för dem. (Mt 26:37; Lu 19:41) Det var rentav förutsagt att han skulle vara ”en smärtornas man”. (Jes 53:3) Jesus lastade på sig andras smärtor genom att han botade sådana som var ”ansatta av olika sjukdomar och plågor”. (Mt 4:24; Jes 53:4)

Bildspråk. Ordet ”smärta” används ofta bildligt i Bibeln, till exempel när det handlar om hälsosam fruktan och djup respekt för Jehova Gud. (1Kr 16:30; Ps 96:9; 114:7) När vattnen, bergen och jorden skälver, sägs det att de ”vrider sig i smärtor”. (Ps 77:16; 97:4; Jer 51:29; Hab 3:10) I Jehovas ögon hade det trolösa Juda en obotlig smärta som skulle få dödlig utgång. (Jer 30:15)

Smärtor eller våndor kan också beteckna en svår situation. Aposteln Petrus sade angående Jesus Kristus: ”Gud uppväckte honom genom att bryta dödens våndor, eftersom det inte var möjligt att han skulle förbli fasthållen av döden.” (Apg 2:24) Även om de döda inte är medvetna om någonting, är döden ett bittert och olyckligt tillstånd, både på grund av den smärta som ofta föregår den och för att dess förlamande grepp innebär slutet på all aktivitet och frihet. (Jfr Ps 116:3.)