[Smỵrna] Betyder ”myrra”.

En gammal stad på Mindre Asiens västkust som nu heter Izmir. (BILD, bd 2, sid. 946) Staden var i forna tider bebodd av greker, men den ödelades av den lydiske kungen Alyattes omkring 580 f.v.t. Drygt 200 år senare planerade Alexander den store att återuppbygga den som en grekisk stad. Det gjordes av hans efterträdare men på en annan plats. Smyrna blev därefter en viktig handelsstad. När staden blev en del av den romerska provinsen Asia, blev den berömd för sin skönhet på grund av sina fina offentliga byggnader. Staden hade ett tempel tillägnat kejsar Tiberius och främjade därför kejsardyrkan.

Smyrna var den andra av de sju församlingarna i Mindre Asien som den förhärligade Jesus Kristus gav aposteln Johannes i uppdrag att skriva ett budskap till. (Upp 1:11) Församlingen sades vara materiellt fattig, men den var rik i andligt avseende. Den blev satt på prov när den utsattes för vedermöda, tydligen  förföljelse, och den smädades av några som kallade sig judar men som i själva verket var ”en Satans synagoga”. Trots att de kristna i församlingen i Smyrna var fattiga och hade vedermöda, uppmanades de att inte vara rädda för det lidande de skulle utsättas för. Om de var trogna ”intill döden” skulle de få ”livets krona”. (Upp 2:8–11)