Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Sukkot

Sukkot

[Sụkkot] Betyder ”hyddor”.

1. En plats där Jakob efter sitt möte med Esau byggde sig ett hus och gjorde hyddor, eller täckta bås, åt sin boskap, därav namnet Sukkot. (1Mo 33:16, 17) Orden om att nästa lägerplats, Sikem, låg ”i Kanaans land” tyder på att Sukkot inte låg i själva Kanaan. (1Mo 33:18)

Andra omnämnanden tyder på att Sukkot låg öster om Jordanfloden, eftersom de troligen syftar på samma plats. Sukkot nämns exempelvis som en av städerna i Gads arvedel, som låg öster om Jordan. (Jos 13:24, 25, 27) När Gideon förföljde det som återstod av de midjanitiska styrkorna gick han över Jordan och kom till Sukkot. Stadens furstar vägrade att ge hans trupper mat, och detsamma gjorde männen i det närliggande Penuel. På vägen tillbaka fick Gideon tag i namnen på 77 furstar och äldste i Sukkot (vilket tyder på att det var en stor stad) och straffade dem för att de inte hade understött hans militära aktion, som var ledd av Gud. (Dom 8:4–16) När Salomo byggde templet göts kopparföremålen i Jordandistriktet, mellan Sukkot och Saretan. (1Ku 7:46)

Med dessa omnämnanden som grund identifierar man vanligtvis Sukkot med en plats i eller i närheten av Tall Dayr Alla (som i dag kallas Sukkot), 5 km öster om Jordan och strax norr om den plats där floden Jabbok lämnar bergen. Det ursprungliga namnet är möjligen bevarat i Tall al-Ekhsas, namnet på en plats i närheten. Detta arabiska namn motsvarar det hebreiska Sukkot. Från Tall Dayr Alla har man utsikt över en bördig slätt som möjligen kan vara ”Sukkots lågslätt”, som nämns i Psalm 60:6; 108:7.

2. Den första lägerplats som nämns i berättelsen om när israeliterna drog i väg mot Röda havet. (2Mo 12:37) Eftersom man varken känner till läget för Rameses, där israeliternas vandring började, eller för Etham, där de slog läger efter Sukkot, går det inte heller att med säkerhet fastställa var Sukkot låg. (2Mo 13:20) Det kan på sin höjd sägas att Sukkot tycks ha legat ungefär en dagsresa (32 till 48 km) från Ethams vildmark, som man menar sträckte sig längs nordvästra sidan av Sinaihalvön.