Tabor
[Tạbor]
1. Ett framträdande berg vid den norra gränsen för Isaskars område. (Jos 19:17, 22) På arabiska heter det Jabal at-Tur och på hebreiska Har Tavor. Det ligger 20 km väster om södra änden av Galileiska sjön och 8 km östsydöst om Nasaret.
Tabor ligger för sig självt och reser sig brant från Jisreelslätten till en höjd av 562 m över havet. Från västnordväst ser det ut ha formen av en stympad kon, och från sydväst ser det ut att vara kalottformat. Från toppen, ett förhållandevis platt och elliptiskt område som är 400 m brett från norr till söder och dubbelt så långt från öster till väster, har man en storslagen utsikt i alla riktningar. Det är troligen på grund av Tabors imponerande utseende som psalmisten nämner detta berg tillsammans med Hermon som ett enastående exempel på Skaparens majestätiska verk. (Ps 89:12) Jehova använde också detta imponerande berg – som reser sig i ensamt majestät på Jisreelslätten – som en bild av Nebukadnessar när han drog in i Egypten med sin väldiga här. (Jer 46:13, 18)
Tabor blev särskilt berömt när Barak under Guds ledning samlade 10 000 man Dom 4:4–16)
från Naftali och Sebulon för att strida mot Sisera och hans här, som bland annat omfattade 900 stridsvagnar med ”järnliar”. På en given signal stormade Barak och hans här ner från Tabor, och sedan Jehova hade skapat förvirring bland kanaanéerna vann israeliterna en avgörande seger över Siseras flyende styrkor. (Ett antal år senare blev Gideons bröder dödade på Tabor av de midjanitiska kungarna Sebah och Salmunna. (Dom 8:18, 19) Vid mitten av 700-talet f.v.t. var Israels trolösa prästerskap och kungahus som ”ett nät utbrett över Tabor”. De kan ha använt detta berg strax väster om Jordan som ett centrum för avgudadyrkan för att locka israeliterna att tillbe falska gudar, och Mispa, öster om Jordan, kan ha tjänat samma syfte. (Hos 5:1)
Tabors topp var en lämplig plats för en befäst stad. Ruiner visar att det fanns en stad där både före och efter det första århundradet v.t. Därför kan man ifrågasätta den tradition som anger att det var på Tabor som Jesu förvandling ägde rum, eftersom det sägs i skildringarna att Jesus och de tre apostlar han hade med sig var ”för sig själva”, ”ensamma, för sig själva”, vid det tillfället. Det är mer sannolikt att det ”höga berget” var Hermon, som ligger i närheten av Caesarea Filippi vid Jordans källa, där Jesus hade varit strax före förvandlingen. (Mt 17:1, 2; Mk 8:27; 9:2)
2. En av de städer i Sebulons område som gavs åt leviter som var av Meraris släkt. Stadens läge är i dag okänt. (1Kr 6:1, 77)
3. ”Tabors stora träd” stod troligen i Benjamins område. Det var ett landmärke som Samuel hänvisade till när han gav Saul anvisningar efter att ha smort honom; här skulle Saul möta tre män som var på väg till Betel. Platsen är i dag okänd. (1Sa 10:1–3)