[Tọla] Betyder ”karmosinrött (scharlakansrött) tyg”.

1. Den som nämns först av Isaskars söner; han kom som en del av Jakobs hushåll till Egypten 1728 f.v.t. (1Mo 46:8, 13) Tolas söner och några av hans sonsöner blev stamfäder till folkrika släkter i Isaskars stam, vilka kollektivt kallades tolaiter. (4Mo 26:23; 1Kr 7:1–4)

2. En domare i Israel; son till Pua. Tola var en avkomling av Isaskar, men han bodde i Efraims bergstrakt och blev senare begravd där. Inget av det han var med om under sina 23 år som domare finns nedtecknat. (Dom 10:1, 2)