[Tụbal]

1. En av Jafets sju söner. (1Mo 10:2; 1Kr 1:5)

2. Ett folk eller ett land som vanligen nämns tillsammans med Mesek, som är namnet på en annan av Jafets söner. Tillsammans med Javan och Mesek drev Tubal handel med Tyros, och det man handlade med var slavar och kopparföremål. (Hes 27:13) I Hesekiels klagosång över Egypten nämns Tubal bland de ”oomskurna” som egyptierna skulle ligga hos i Sheol på grund av den förfäran de hade åstadkommit. (Hes 32:26, 27) Tubals invånare nämns också bland dem som sluter sig till ”Gog i landet Magog”, han som kallas ”den store hövdingen över Mesek och Tubal” och som stormar fram från ”de mest avlägsna områdena i norr” i ett våldsamt angrepp mot Jehovas folk. (Hes 38:2, 3; 39:1, 2; se GOG nr 2.) I en annan profetia förutsäger Jehova att han skall låta sändebud förkunna hans härlighet för Tubal, Javan och andra länder. (Jes 66:19)

Tubal låg alltså norr om Israel, men inte längre bort än att landet kunde handla med Tyros i Fenicien. De flesta kännare menar att namnet avser det folk som i assyriska inskrifter kallas Tabali och nämns tillsammans med Musku (uppenbarligen Mesek). (Ancient Near Eastern Texts, utgiven av J. B. Pritchard, 1974, sid. 284) Några hundra år senare nämner även Herodotos (III, 94) de båda folkslagen tillsammans och kallar dem tibarenerna och moskerna. Man antar därför att Tubal (åtminstone under den assyriska tiden) låg nordöst om Kilikien i östra Mindre Asien. Att det finns koppargruvor i det här området stämmer överens med den bibliska skildringen.