Ett mer eller mindre slutet utrymme som kan värmas upp kraftigt. Hebréerna och andra forntida folk använde olika typer av ugnar till bakning och tillagning av mat (BILD, bd 2, sid. 952), smältning av metaller (för gjutning och smide) samt bränning av lergods och keramik.

Bakugnar. Ända fram till vår tid har man i Mellanöstern använt ganska stora ugnar utformade som en rund grop i marken, ibland så djup som 1,5–1,8 m och nästan 1 m i diameter. I en ugn av denna storlek kunde man steka ett helt får genom att hänga upp det över de upphettade stenarna eller kolglöden.

På Bibelns tid använde man också en skålformad ugn, som troligen påminner om ugnar som folk på landsbygden i Palestina använder än i dag. En stor skål av lera placeras upp och ner över små stenar som brödet ligger på. Skålen täcks därefter med bränsle som antänds, och när den blivit het gräddas brödet.

Alla hebreiska hushåll hade troligtvis en transportabel ugn av en typ som fortfarande används i Palestina. Den bestod av en stor (ca 90 cm hög) lerkruka som var bred nederst och smalnade av mot toppen, där det fanns en öppning. Den värmdes upp genom att ved eller gräs eldades inuti den (askan avlägsnades genom en särskild öppning). Öppningen i toppen stängdes, och när krukan var het nog bredde man ut degen på den, antingen på insidan eller på utsidan. Brödet som bakades på detta sätt var mycket tunt.

Arkeologer har funnit ett stort antal delvis nergrävda ugnar, tydligtvis en vidareutveckling av den förra ugnen. Denna typ var gjord av lera och putsad med lerbruk. Den smalnade av mot toppen, och bränslet eldades inuti den. Monument och målningar visar att egyptierna lade degen på utsidan av dessa ugnar. Som bränsle till denna typ av ugn använde hebréerna bland annat torra kvistar eller torrt gräs. (Jfr Mt 6:30.) Man kunde också steka kött i en sådan ugn.

Det är intressant att lägga märke till att de bakugnar som folk på landsbygden i Palestina använder i dag inte skiljer sig så mycket från de ugnar som man funnit i gamla ruiner eller som är avbildade på assyriska och egyptiska reliefer och målningar. I det forntida Kaldeen stod ugnarna ofta på gårdsplanen vid huset, och i vår tid kan man finna dem i små bagarstugor på gårdarna till privata hem, även om man på några håll har samlat dem på en plats i byn. Ännu i dag finns det stora ugnar för allmänt bruk.

I det gamla Egypten hade både israelitiska och egyptiska hushåll sina egna bakugnar. Under den andra plågan kom grodorna in i bakugnarna och i baktrågen. (2Mo 8:3)

I samband med att Jerusalems murar återuppbyggdes under Nehemjas ledning reparerades också ”Bakugnstornet”. (Neh 3:11; 12:38) Hur tornet fick detta namn är osäkert, men det berodde möjligen på att yrkesbagare hade sina ugnar stående i närheten av detta torn.

Smältugnar. På Bibelns tid byggdes smältugnar av sten eller tegel. Vid utgrävningar i Tall Qasileh i den norra utkanten av Tel Aviv-Jaffa och i Tall Jammah (Tel Gamma) söder om Gaza har man funnit runda kopparsmältugnar som antas datera sig från domartiden. Dessa ugnar var försedda med stora kanaler av lertegel som skulle leda in luft i eldstaden. Man lade kopparn i smältdeglar av lera som stod på stenplattor över glöden inne i ugnen.

Ugnar där man brände tegel eller lergods beskrivs närmare i artikeln BRÄNNUGN.

Daniels tre kamrater i eldsugnen. Kung Nebukadnessar lät kasta Daniels tre trogna hebreiska kamrater i en brinnande eldsugn för att de vägrade att falla ner inför den bildstod av guld som kungen hade ställt upp. (Dan 3) Det  framgår inte av berättelsen om detta var en speciell ugn som var byggd för detta ändamål eller om det var en ugn som normalt användes till annat.

Bildspråk. I 3 Moseboken 26:26 nämns bakugnen bildligt i beskrivningen av en bristsituation: ”När jag [Jehova] har brutit sönder för er de stavar som ringformade bröd är upphängda på, då skall tio kvinnor baka ert bröd i en enda ugn och ge tillbaka ert bröd efter vikt, och ni skall äta men inte bli mätta.” Under normala förhållanden skulle kvinnorna behöva var sin ugn för att baka det dagliga brödet. Men 3 Moseboken 26:26 förutsade en tid då det skulle vara sådan brist på mat att det inte behövdes mer än en ugn för att baka allt det bröd som tio kvinnor skulle baka. Och i Hosea 7:4–7 liknas äktenskapsbrytande israeliter vid en bakugn, tydligtvis för att onda begär brann inom dem.

Egypten, som hade lagt ett tungt slavok på israeliterna, liknas vid en järnsmältugn. (5Mo 4:20) På ett annat ställe liknas utgjutandet av Guds vrede över Israels hus vid smältning av metall i en smältugn. (Hes 22:18–22) Smältugnen används också i bildspråk i Ordspråksboken 17:3; 27:21 och Psalm 12:6. (Se LUTTRING.)