1. Betyder ”ljus”. Urs ”son” Elifal var en av de väldiga krigare som tjänade i Davids  militärstyrkor. (1Kr 11:26, 35) Ur tycks vara densamme som Ahasbai. (2Sa 23:34)

2. ”Kaldéernas Ur”, den stad i Mesopotamien där Abrams (Abrahams) bror Haran (och troligen Abraham själv) var född. (1Mo 11:28; Apg 7:2, 4) Jehova visade sig för Abraham och befallde honom att lämna Ur. Eftersom Tera var familjens överhuvud, omtalar Bibeln honom som den som tog initiativet till flyttningen och säger att han tog med sig sin son Abraham, sin svärdotter Sara och sin sonson Lot och flyttade från Ur till Haran. (1Mo 11:31; 12:1; Neh 9:7)

Ur identifieras vanligen med al-Muqayyar, som ligger väster om Eufrats nuvarande lopp och 240 km sydöst om Babylon. Ruinerna på den här platsen täcker ett område på ca 910 × 730 m. Platsen var en gång ett centrum för dyrkan av månguden Nanna (Sin), och den mest framträdande ruinen är ett tempeltorn (en ziggurat), som är 61 m långt, 46 m brett och 21 m högt. (BILD, bd 2, sid. 322)

Även om Eufrat nu rinner 16 km öster om den plats där man menar att Ur låg, finns det vittnesbörd om att floden i forna tider rann strax väster om staden. Historikern och geografen Henri Gaubert skriver: ”På Abrams tid rann de tre stora floderna (Karun, Tigris och Eufrat) ut i Persiska viken via tre åtskilda mynningar. Det bör påpekas att staden Ur låg ... på Eufrats vänstra [östra] strand. Abrams hebreiska stam, som kom från stadsstaten Ur, kunde därför helt korrekt betecknas som ’folket från andra sidan floden’.” (Abraham, Loved by God, 1968, sid. 8)

I sir Leonard Woolleys bok Ur i Kaldéen framkommer det också tydligt att Ur låg öster om Eufrat. Om Urs försvarsverk sägs det: ”Detta massiva fästningsverk förstärktes ytterligare genom det förhållandet att Eufrat (vilket framgår av dess nedsänkta flodbädd) spolade den västra vallens fot, medan 45 meter från den östra vallens fot en bred kanal hade grävts som lämnade floden omedelbart ovanför stadens norra ände. Tre sidor av Ur var alltså omgivna av en vallgrav.” (1956, sid. 116; uppgifterna bekräftas också i en reviderad och uppdaterad utgåva [Ur ‘of the Chaldees’, P. R. S. Moorey, 1982, sid. 138].) Det kan därför med rätta sägas att Jehova ”tog ... Abraham från andra sidan Floden”, dvs. Eufrat. (Jos 24:3)

I kungagravarna i Ur har arkeologer funnit många föremål av guld, silver, lapis lazuli och andra dyrbara material. Man har också funnit vittnesbörd om att stadens tidiga sumeriska kungar och drottningar fick med sig sin stab av tjänare och tjänarinnor i graven.

Vid utgrävningar i Ur har man också frilagt vad som tycks vara bostadshus (dateras av somliga till perioden mellan 1900-talet och 1500-talet f.v.t.). De här husen var byggda av tegel, var putsade och vitkalkade och bestod av 13 eller 14 rum som låg runt en stenlagd innergård. Några av de lertavlor man har funnit på platsen har använts vid undervisning i kilskrift. Andra tavlor visar att eleverna hade tabeller för multiplikation och division och att de räknade med kvadrat- och kubikrötter. Många av tavlorna är affärsdokument.

Utgrävningarna i Ur visar alltså att det troligen innebar en betydande materiell uppoffring för Abraham att lämna staden. Men i tro väntade han på ”staden som har de verkliga grundvalarna, staden vars uppbyggare och upphovsman är Gud”. (Heb 11:8–10)