Såväl det hebreiska ordet ratsọ̄n som det grekiska ordet eudokịa och besläktade former av dessa ord betecknar något som är välbehagligt, något som man tycker om, och de översätts med ”behag”, ”välbehag”, ”välvilja”, ”god vilja”, ”godkännande” och liknande.

Guds välvilja. I Bibeln används de ovannämnda orden med avseende på Guds välvilja, godkännande eller beslut. (Ps 51:18; 106:4; Ef 1:5, 9) Gud klargör tydligt vad som krävs för att behaga honom, och han bestämmer vilka han tar emot som sina vänner och visar välvilja. De som förkastar hans ord eller gör uppror mot honom röner inte hans välvilja utan ådrar sig tvärtom hans misshag. (Ps 2:5; Heb 3:16–19)

Människors välvilja. Samma ord används också om människors välvilja, godkännande och beslut. (2Kr 10:7; Est 1:8; Rom 15:25, 26) Aposteln Paulus talade om några som predikade Kristus på grund av god vilja. (Flp 1:15) Dessa uppriktiga kristna visade god vilja, välvilja, mot aposteln och därmed också mot Gud och hans Son, som Paulus representerade. Som följd av det skulle de få röna Guds välvilja. (Ord 8:35; 10:32; 11:27) Ett annat exempel på människors välvilja mot andra kan man se i aposteln Paulus uttalande om sina köttsliga bröder, judarna: ”Bröder, mitt hjärtas goda vilja och min ödmjuka bön till Gud för dem är att de skall vinna räddning.” (Rom 10:1)

”Människor som han vill visa välvilja”. Den ängel som kungjorde Jesu födelse visade sig inte för judarnas religiösa ledare utan för några ödmjuka herdar. Sedan ängeln berättat för herdarna att Messias hade fötts förkunnade en härskara av änglar: ”Ära i höjderna där ovan åt Gud, och på jorden frid bland människor som han vill visa välvilja.” (Lu 2:14) Den här återgivningen får stöd av andra svenska översättningar: ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.” (2000; jfr Gi, Hd, 1917.) Änglarna förkunnade alltså inte att Guds fiender, som inte hade frid med Gud, skulle få frid eller fred. ”’Det finns ingen frid’, har min Gud sagt, ’för de ondskefulla.’” (Jes 57:21) Svenska Folkbibeln återger Lukas 2:14 så här: ”Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, till människor hans välbehag.” Men dessa ord är inte ett uttryck för att Gud visar välbehag eller välvilja mot människor i allmänhet, inte heller menade han att han skänker sin frid till dem som helt enkelt är välvilligt inställda till honom. Dessa ord gäller snarare dem som verkligen behagar honom och vinner hans välvilja, på grund av sin uppriktiga tro på honom, och som blir lärjungar till hans Son.

Ett annat grekiskt ord som har återgetts med ”välvilja” är epieikịa. Det betyder ordagrant ”eftergivande” och kan också återges med ”foglighet”, ”medgörlighet” och ”resonlighet”. Detta är en framträdande egenskap hos Kristus Jesus. (2Kor 10:1, not)